Från Kabelfabrik till Fabriksparken

Från Kabelfabrik till Fabriksparken

En del av den nya stadskärnan har redan beslutats och vunnit laga kraft sommaren 2015. Kv. Kabeln som ägs av Skandia fastigheter har ett planområde som är 6,4 Ha stort. Och här byggs Fabriksparken. Som en röd tråd i hela Sundbyberg handlar det om att ge de nya bostäderna en ”Urban karaktär”, ett attribut som genomsyrar stadsutvecklingen i staden. Sundbyberg är verkligen på väg att bli en storstad, men inte till ytan.

markus-pfisterVi passade på att intervjua Markus Pfister (Fastighetschef) hos Skandia Fastigheter om projektet och vad som pågår just nu.

 

 

 

 

 

 

Snart förvandlas Löfströms allé och hela kvarteret kabeln till ännu ett attraktivt bostadsområde som ska integreras med kvarterstrukturen i staden så långt som möjligt. Men här planeras det för en varierande hushöjd med bl.a. ett höghus på 16 våningar, som Landmärket 100m bort.

Området ska bli en förlängning av stadskärnan och innehålla ett utbud av näringsverksamhet med uthyrningsbara lokaler på nedre våningsplan. Vasagatan ska förlängas och sträcka sig längre västerut till Löfströmsbron, och löpa igenom kvarteret som en grön lunga med träd och grönytor, ett torg, fik med uteserveringar och små butiker. Det sociala hållbara livet ska fortsätta upp då de gemensamma grönskande takterrasserna med fokus på umgänge, matlagning och odling. Detta ska också leva vidare i lägenheterna där kök och umgänge prioriteras. Den framtida nedgrävningen av järnvägen möjliggör också en förlängning av Starrbäcksgatan tvärs igenom kvarteret och leder vidare mot Bällstaån.

flygbild

Fabriksparken kommer att byggas i tre etapper i ordningen illustrerad nedan. Kvarteret kommer att bilda fyra bostadsrättsföreningar

Under hela kvarteret ska ett parkeringsgarage byggas för att hålla ca 250 parkeringsplatser som i första hand ska tjäna bostäderna och kommersiella syften. Det finns även planer för att göra parkeringsplatser tillgängliga för besökare.

fabriksparken-flygbild-linus-flodin

Nya Triangelparken skapas.

Den triangelformade parken är den nordvästra entrén till stråket med blomsterprakt, gräsyta och sittplatser. Parken är också slutpunkten på stråket ”Vasagatan” genom kvarteret. Här skapar man en grön och lummig kontrast i jämförelse med den hårdgjorda miljön i övriga delar av kvarteret. Denna plats är till för både allmänheten och de boende i området, och är en viktig koppling mot den större Marabouparken samt rekreationsstråket längs Bällstaån.

Nuläget.

Just nu river man upp delar av den stora parkeringsplatsen för att sanera marken och flytta de vatten och avloppsrör som ligger i vägen. Under det första kvartalet 2017 lär man lägga grunden till det som ska bilda huskroppen i etapp 1.

Max Sieverts Kabelverk

Kvarterets historia grundar sig 1888 då Sieverts kabelverk uppfördes (se även gatureporterns inlägg här). Kabelverket var då landets ledande tillverkare av elkablar. Mann tillverkade även andra starkströmsprodukter, och var under en lång tid Sundbybergs största arbetsgivare.

max-sieverts-kabelverk

När Fabriksparken står helt klar år 2021 kommer det att finnas 450 nya bostäder i bostadsrättsform. Hos kommunen står det dock 370 bostäder . Det blir lägenheter, takvåningar och stadsradhus med uthyrningsbart våningsplan. Säljstart för den första etappen med 150 bostäder är kvartal 3, år 2017. Inflytt i den första etappen startar år 2018.

Källor:

Del 24. Stora förändringar förväntas!

Del 24. Stora förändringar förväntas!

Igår höll nätverket Trivsam stadskärna i ett evenemang på teater Bristol där man bjöd in stadens politiker och föreläsare. Lokalen fylldes på stadigt från 18 och när stunden är kommen (18:30) är hela lokalen överfylld. Stadens politiker och lokaltidningar fanns på plats.
Nätverksmedlemmen Birgitta Lind öppnar evenemanget. Hon presenterar kvällens talare Gösta Alfvén och arkitekten Anders Valdén som moderator under kvällen och hälsar stadens ledande politiker välkomna.

1-birgitta-lind

Anders Bolin som är en annan drivande kraft i nätverket tar sedan mikrofonen och presenterar nätverkets tre mål. Torget, höga hushöjden på järnvägsgatan och resecentrum. Han talar om vad en trivsam stad innebär samt fördelarna med de öppna och gröna ytorna i stadskärnan som nätverket kämpar för.

Kvällens talare, Gösta Alfvén får ordet och kliver upp och tar ton. Sundbyberg har idag 47 000 invånare och prognosen visar att vi blir 80 000 år 2030. Hur kommer staden att upplevas om man anammar funktionalismens arkitektur och glömmer bort tryggheten i att ha max 4 våningshus med gårdar som barnfamiljen vågar släppa sina barn i?

I en stad som växer på höjden försämras luftkvalitén och solens ljus når inte ner till marken. Gösta fortsätter med att visa bilder på miljonprogram och talar om hur den miljön bidrar till en otrygg och opersonlig tillvaro. Bilder på stadens olika parkeringsplatser visar hur mycket plats de tar i vår miljö. Parkeringen är ett stort problem som har debatterats mycket parallellt med hela projektet. Han fortsätter med att berätta om utvecklingen av arkitekturens syfte och hur den har förändrats från de runda klassiska formerna till ett mer kantigt, kvadratiskt och funktionellt uttryck. Det lämnar inte mycket utrymme åt den kreativa formgivningen. Ett filosofiskt föredrag som lämnar några tankeställare


3-gosta-alfven

Efter Göstas föredrag är det dags för en paus.

Debattpanel och inlägg

Efter pausen presenterar Anders en debattpanel med några av nätverkets medlemmar samt politiker från kommunen.

Birgitta Lind fyller i med att kort berätta om Sundbyberg och dess utveckling. Karaktären av en småstad som Sundbyberg är och inte en stockholmsförort. Hon talar om värden i stadsgatorna och de många butiker som sträcker sig inte bara längs Sturegatan men också Järnvägsgatan och Landsvägen har. Sundbyberg är helt enkelt en egen unik stad!
Planförslaget som kommunen har presenterat går inte i linje med Sundbybergs historiska utveckling och identitet enligt nätverket. Birgitta menar att stadens politiker brutalt bryter mot de värden som kännetecknar den goda stadsmiljön.
Sofia, också från nätverket fortsätter därefter med att tala om torgets värde i en stad. En demokratisk förutsättning som för alla oavsett bakgrund och värderingar. Hon talar om ett torg som ger plats åt Dans, marknad, food trucks, julgran, cermonier, lek mm. Allt det här bidrar till en trivsammare och hälsosammare miljö.

Politikerna kommenterar

Efter Sofias tal får politikerna 3 minuter var att kommentera förslaget och det planprogram som kommunen har presenterat.


Mikael T Eriksson får börja och inleder med att berätta om Trafikverkets projekt i att utöka spåren. Kommunens avtal med Trafikverket om att gräva ner spåren och den möjlighet som uppstår i att länka samman Lilla Alby med centrala Sundbyberg ”Läka ihop stadsdelarna”. Mikael försvarar planprogrammet med att tala om att det är ett förslag som ligger och inte på något sett demonstrerar den slutgiltiga detaljplanen. 
Mikael talar slutligen om att förslaget om att förändra ytorna intill Marabouparken behöver göras om. Det handlar bland annat om den södra bebyggelsen längs strandpromenaden och att ta bort de hus man har föreslagit (se mer om planförslaget kring Marabou här).

Stefan Bergström (C) presenterar sig därefter. Han berättar om partiets princip ”8 till 80 staden”, som handlar om att bygga för 8-åringar ända upp till 80-åringar och hur det involverar en stadsutveckling för alla medborgare. Mobilitet för alla är också en princip som Stefan berättar om. Det är viktigt att Sundbyberg har en god trafikmiljö där alla kan samsas. Det ska vara lätt att gå, cykla och åka kollektivt mm.

Stefan säger också att förslaget om Sundbybergs torg i planprogrammet inte var så väl genomtänkt, och att det även i framtiden kommer att finnas ett stort torg, publiken applåderar!
Han talar också om ett torg som kan användas till mycket och vara flexibelt för att passa årstider, högtider och vara en plats för evenemang. Kommunen arbetar just nu med att ta fram en stadsutvecklingsapp för telefonen där man kan ställa frågor till medborgarna, få snabba svar och också skicka in förslag.

Näst på tur är Jens Manell (KD). Jens öppnar med berätta att KD också tycker att det framtida torget ska vara större. Vi ändrar oss gärna om vi tycker att vi har haft fel, säger Jens. Vi behöver sådana här paneler och dialoger för att få fram bra förslag och talar om att utvecklingen ska vara förnuftig, både bra och smart. Det låter ju inte fel.

Anna-Lena Hammarin (L) får mikrofonen. Hon inleder med att säga att hon är övertygad om att alla här vill ha en trivsam stadskärna, och att det finns mycket variation på vad en medborgare anser att trivsamt är. I Liberalerna har man haft många diskussioner kring hur man vill ha en blandad bebyggelse som harmoniserar med befintlig bebyggelse. Man har diskuterat om hur viktigt det är att få ljus på gatorna som ger trygghet och ”Pocket parks” i det offentliga rummet där man kan koppla av.

Jesper Wiklund (V) tackar nätverket för sitt engagemang och att man har tagit fram en modell på ett motförslag som visar mer påtagligt vad man föreslår ska byggas. Jesper säger också att det är fint att politikerna kan backa från första förslag efter de synpunkter som har inkommit.

Vänsterpartiet vill ha en öppen stad för alla och det innebär att bevara kulturminnen, skydda Marabouparken och att Sundbybergs torg ska vara öppet. Han jämför Medborgarplatsen med Mariatorget och det bästa av de olika egenskaperna och föreslår namnet ”Medborgartorget”. Men mycket logistik måste lösas i det framtida torget. Alla ska få plats i form av cyklister, bilar, fotgängare mm. Hushöjden som kommunens planprogram föreslår länga Järnvägsgatan skulle ge en trist förändring hos de många uteserveringar som kan bli drabbad av skugga och igenbommad utsikt. Så det är viktigt att få ned höjden så att det gynnar fler. En ordentlig solstudie måste tas fram.

Peter Schilling (S) får ordet. Inom Socialdemokraterna har man också diskuterat planförslaget mycket. Man har talat om hur viktig dialogen är i ett sådant här stort stadsutvecklingsprojekt. Peter fortsätter med att tala om att i planeringsstadiet vet man inte så mycket om projektets omfattning. Så man utgick från en ganska lös kunskapsbas. En rad utredningar och studier måste tas hänsyn till för att få bästa resultat av den nya stadskärnan

Gary Aelius (SD) inleder sin tur med att berömma nätverket för sitt ambitiösa och viktiga arbete. SD stödjer nätverkets förslag om torget och resecentrum helt och hållet berättar Gary. Man bör dock bygga högt på Järnvägsgatan om Sveriges minsta stad, skall växa med 60-70%. Då växer staden proportionellt i city och ytterområdena, menar Gary. När det gäller Marabouparken stödjer SD i allt väsentligt nätverkets förslag. Man vill hugga ner träden mot vattnet och behålla båtklubben för att det ger liv och karaktär åt platsen. 

Lars Lindgren (MP), ordförande i byggnads- och tillståndsnämnden får slutligen presentera sig. Han berättar om hur deras arbete ser ut i att bevilja ansökningar om bygglov och hur man arbetar med att bygga med kvalité, trots att alla aspekter rör på sig vilket förändrar förutsättningar och omfattning. I projektet Nya stadskärnan har Trafikverket ännu inte lämnat in sitt samrådsarbete vilket förhalar kommunens planer.

Efter panelens kommentarer tar Anders Valdén mikrofonen och öppnar debatten och bjuder in publiken till att komma med inlägg. En fråga som dyker upp handlar om höjden på de nya husen längs Järnvägsgatan. I ett svar från Lars Lindgren har man kommit överens om att ha 5 våningar i snitt, vilket innebär att det kan bli så lågt som 2-3 våningar i vissa delar och sedan uppåt 6-8 våningar i andra delar.
En annan fråga som dyker upp är att om kommunen genomför betydande ändringar i modellen, ska man ställa ut den igen så att man får se och tycka till om det nya förslaget? Ett svar från Mikael T Eriksson är att det beror på hur stora förändringarna är samt vilka de blir. Med tanke på att torget,  Marabouparken och hushöjderna längs Järnvägsgatan kan förändras, verkar det som sannolikt att en ny modell bör presenteras.

Nätverkets modell

Trivsam stadskärna ställde ut sin modell, som nu är utbyggd med de hus som kommunen föreslår att bygga, enligt planprogrammet längs Järnvägsgatan.

  • Trävit= Befintlig bebyggelse
  • Rosa= Av kommunen föreslagen ny bebyggelse
  • Vit= Alternativt förslag av nätverket

3-modell 1-modell 2-modell5-modell

I vanlig ordning pågår diskussionerna en bra bit in på kvällen. Vi har fått lära oss mycket om hur reaktionerna från alla de synpunkter som har inkommit har bearbetats under sommaren. Nu inväntar vi samrådsredogörelsen under hösten och ser fram emot att se mer konkreta detaljer i projektet!

Bällstaåns baksida

Bällstaåns baksida

Det är väldigt populärt att bo nära vattnet, oavsett vilket vatten. Längs Bällstaån satsas det mycket och har gjorts sedan man byggde Ågatan i slutet på 90-talet, Karlsbodavägen i Bromma mitt emot på 00-talet och så klart Annedal i Bromma. Nu bygger HSB ”Brf Bällstaån” för fullt längs hamngatan mellan Folkhems trähus. Det är bra att Sundbyberg bygger och ”tar ansvar för bostadsbristen” som kommunen säger men bygger man kvalitativt? Stora byggföretag måste vara certifierade inom ledningssystemen för kvalitet och miljö (ISO 9001 & ISO 14001) eftersom att det är krav från beställare av stora byggprojekt. Principen med dessa ledningssystem är att arbeta systematiserat med att upprätthålla en god miljö och kvalitet. Om man inte arbetar systematiskt med dessa ledningssystem kommer principen att falla. Ett moment i en kvalitativ byggprocess är en riskbedömning av miljörisker varav nedskräpning samt att materiel blåser bort är självklara risker. Här har man uppenbarligen inte arbetat med riskbedömning vilket ån får lida för.

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR FÖRSTORING

emballage 2 framtiden emballage 1

 

I en känslig miljö som detta vattendrag bör även miljön beaktas på större allvar. Bällstaån ingår i Stockholms stads miljökontrollprogram som innebär att vattenkemiska prover tas en gång i månaden i åns mynningspunkt. Vart tredje år tas även månatliga vattenprover längs hela åsträckan. Sportfiskarna har även i uppdrag att provfiska vattendragen i ån. I en rapport från 2014 sammanfattas resultatet såhär:

”I Bällstaån behövs kraftfulla insatser bl.a. inom dagvattenhantering, utjämnandet av vattenflöden, ökad beskuggning, minskad näringstillförsel, minskad erosion och minskad nedskräpning. Samtliga områden behöver förbättras ifall fisk skall kunna etablera livskraftiga bestånd i vattendraget.”

Bilderna ovan visar hur nedskräpningen från byggena tydligt påverkar ån. Vad är då strandskyddets syfte? Naturvårdsverket skriver följande på sin hemsida:

”Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg från en båt. Strandskyddet skyddar också djur och växter som lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet. När strandskyddet kom till, 1950, var syftet att bevara stränderna för allmänhetens friluftsliv. Numera syftar skyddet även till att bevara land- och vattenområden för att de är biologiskt värdefulla.”

Här har man förmodligen upphävt strandskyddet längs Bällstaån, men då verkar det som att vitsen att ha ett strandskydd försvinner. En gång i tiden för snart 100 år sedan fanns det planer på att avsätta mark för en kanal mellan Bällstaviken och Lötsjön till att bl.a. förbättra vattenkvaliteten i Bällstaviken, se även Gatureporterns inlägg här!

I projektet Nya stadskärnan visar planprogrammet att man även ska ta marken hos Sundbybergs båtklubb i anspråk för att bebygga ytterligare fastigheter enligt bilden nedan. Mitt emot båtklubben låg en f.d. batterifabrik som har orsakat en hel del markförorening. Bällstaåns bottenslam innehåller höga halter av kvicksilver, zink och alifater. Vad händer när man börjar muddra botten för att öppna upp ån just där och kan man sanera botten genom att skapa dammar så att farliga ämnen inte sprider sig?

KLICKA PÅ BILDEN FÖR FÖRSTORING

Marabou

Stockholms stads miljöförvaltning säger att de har mycket att göra och kräver stora resurser för att sanera runt ån. Stefan Lundberg, biolog vid Naturhistoriska riksmuseet har förhoppningen om att fler bostäder och människor längs bällstaån jobbar för att få en vackrare å med mindre nedskräpning. Vad har Sundbybergs stad för ansvar i frågan? Tyck gärna till och kommentera!

Del 21. Sammanfattning av yttranden

Del 21. Sammanfattning av yttranden

Under samrådsprocessen har kommunen fått in drygt 230 yttranden från privatpersoner, bostadsrättsföreningar och näringsliv. Det är många som har uttryckt sina åsikter kring projektet Nya stadskärnan. Nu pågår en sammanställning av alla remissyttranden som har kommit in och en bedömning om hur programsamrådet ska förändras och vad som måste utredas vidare. En process med politiker som mynnar ut i de detaljplaner som blir.

Av döma från alla de yttranden som har kommit in verkar många kritiska till planprogrammet. I en sammanställning av samtliga privata yttranden som nätverket ”Trivsam stadskärna” har gjort kan man utläsa följande:

Totalt 222 privatpersoner har yttrat sig om planförslaget. Av dessa

  • är 7 stycken (3,1%) positiva till förslaget
  • har 15 stycken (6,8%)  framfört kritik som ligger utanför det som Nätverket Trivsam Stadskärna står för (det vi kallar särintressen)
  • är 200 (90%) kritiska, eller mycket kritiska, till planförslaget och delar alla eller stora delar av synpunkterna som framförts i yttrandet från Nätverket Trivsam Stadskärna.

De kritiska 200 kan delas upp enligt:

  • 78 stycken (35% av samtliga yttranden) stödjer helt Nätverkets yttrande
  • ytterligare 78 stycken (35% av samtliga) vill INTE att Nya Torget bebyggs. Det är alltså över 70% som framfört att Nya Torget inte skall bebyggas
  • 30 stycken (14% av samtliga) har varit kritiska mot hushöjder och menat att småstadskänslan förstörs. Av dessa handlar 17 stycken (7% av samtliga) om husen på Järnvägsgatan.
  • 11 stycken (5% av samtliga) har varit kritiska specifikt kring Marabouparken.

Skandia fastigheter som äger marken i kv. kabeln yttrade sig och ställer sig positiva till en varierad hushöjd upp mot 16 våningar mot järnvägsgatan. Bolagets intresse av den nya stadskärnan hänger nog mest ihop med en god investering.

Planprogrammet är än så länge ett förslag och vi vet ännu inte om de modeller och planer som ligger faktiskt kan genomföras pga. att det inte är juridiskt utrett med strandskydd, risker vid transport av farligt gods i tunnlar, översvämningsrisk, brandvägar för utryckning mm. Trafikplanen för järnvägsgatan ser inte heller anpassad ut för en framkomlighet vid räddningsinsatser. Kultur- och fritidsförvaltningen yttrade sig också om att planprogrammet saknar kultur- och fritidsperspektivet helt. att värna om de kulturhistoriska minnena är en sak men att skapa nya verkar inte vara med. Planprogrammet tar upp att man hade en idetävling ”Ung C Sundbyberg” men inte hur resultatet är medtaget i förslaget.

Om det visar sig nu att detaljplanerna inte kommer att spegla det förslag som är lagt så borde även de gå ut på samråd efter de eventuella förändringar som kommer till. Vad anser du? Kommentera gärna nedan.

Del 1. Sundbybergs nya stadskärna

Del 1. Sundbybergs nya stadskärna

Igår kväll höll Sundbybergs konsult Janne Sandahl ett föredrag om stadens handelsbehov och omsättningsmöjligheter. Han presenterade exempel på hur handelns omsättning såg ut 2009 och idén om att gräva ner järnvägen. Idag är idén spikad och förslagen framtagna!

plan
Nytt stort torg och långt och brett parkstråk, förslaget bygger även på en kraftfull satsning på bostäder västerut längs Bällstaån och runt om Marabouparken.
Sundbyberg arrangerade en idétävling ”Ung C Sundbyberg” tidigare i år som en möjlighet för unga att framföra sin vision av stadsutvecklingen. ”Silicon Sumpan” vann med visionen om ett centrum för unga att utveckla nya idéer i en högteknologisk anda, minst sagt spännande. Läs mer här!
Vi får se om Silicon Sumpan får utrymme i den nya stadskärnan.

Nu är det dags att göra en ekonomisk utvärdering av planförslaget, säger Janne.

På bordet innanför entrén ser man ett långbord med det nya planförslaget framdukat. Av att döma från det jag ser så finns det stora ambitioner längs Sundbybergs torg, Löfströms Allé och båtklubbens nuvarande ytor. En del av foliemodellerna verkar ha rasat så man får nog ta placeringarna med en nypa salt.

Klicka på bilderna för förstoring

stadskarna3stadskarna1

Clef two-factor authentication