Välj en sida
Vatten känner inga gränser

Vatten känner inga gränser

Bällstaån har försummats och fått ta mycket stryk genom året. Efter nedskräpning, läckage från avlopp och dyl. har Länsstyrelsen mätt och upptäckt höga halter av miljögifter i vattendraget.  Den dåliga vattenkvaliten har fått laxen, aspen och övriga annars vanliga fiskarter att försvinna. Men drömmen om att en gång kunna bada och fiska i ån lever dock kvar!

Eftersom att vattnet sträcker sig mellan fler kommuner är samverkan mellan kommunledningarna avgörande för Bällstaåns framtid.

Nytt samarbete för Bällstaån

Nu har miljöborgarrådet från Stockholms stad, ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden från Solna, ordförande i miljö- och bygglovsnämnden från Järfälla och stadsmiljökommunalrådet från Sundbyberg träffats i syfte att skapa en samsyn på problembilden i Bällstaån. Nu diskuteras konkreta lösningar för vårt gemensamma vattendrag samt ansvarsfördelningen mellan kommunerna.

Bällstaån rinner genom tätbebyggda områden och blir starkt påverkad av nybyggnation, befintlig infrastruktur och vår närvaro. Detta riskerar i förlängningen att påverka vår dricksvattentäkt Mälaren negativt.

Ofta tar vi tillgången till rent dricksvatten för givet, men detta kräver en god planering och smarta lösningar för att behålla kvalitén.  En av de åtgärder man arbetar med redan idag är att man har skapat en särskild arbetsgrupp där berörda kommuner tillsammans med Länsstyrelsen identifierar föroreningskällor och som utreder behoven. De senaste rapporterna från stadens vattenprovning visar att övergödningen av Bällstaån minskar, vilket är bra.

Stockholm Vatten och Avfall AB bedriver också ett aktivt arbete för att åtgärda felkopplingar i avloppsnätet och har kunnat upptäcka och åtgärda förorenat vatten som orenat runnit rakt ut i ån.

Föreslagna åtgärder:

  • Nya dagvattenanläggningar i Spångadalen
  • Utjämningsmagasin, Bromstens bollplan
  • Rena dagvatten från Ulvsundaleden
Från Kabelfabrik till Fabriksparken

Från Kabelfabrik till Fabriksparken

En del av den nya stadskärnan har redan beslutats och vunnit laga kraft sommaren 2015. Kv. Kabeln som ägs av Skandia fastigheter har ett planområde som är 6,4 Ha stort. Och här byggs Fabriksparken. Som en röd tråd i hela Sundbyberg handlar det om att ge de nya bostäderna en ”Urban karaktär”, ett attribut som genomsyrar stadsutvecklingen i staden. Sundbyberg är verkligen på väg att bli en storstad, men inte till ytan.

markus-pfisterVi passade på att intervjua Markus Pfister (Fastighetschef) hos Skandia Fastigheter om projektet och vad som pågår just nu.

 

 

 

 

 

 

Snart förvandlas Löfströms allé och hela kvarteret kabeln till ännu ett attraktivt bostadsområde som ska integreras med kvarterstrukturen i staden så långt som möjligt. Men här planeras det för en varierande hushöjd med bl.a. ett höghus på 16 våningar, som Landmärket 100m bort.

Området ska bli en förlängning av stadskärnan och innehålla ett utbud av näringsverksamhet med uthyrningsbara lokaler på nedre våningsplan. Vasagatan ska förlängas och sträcka sig längre västerut till Löfströmsbron, och löpa igenom kvarteret som en grön lunga med träd och grönytor, ett torg, fik med uteserveringar och små butiker. Det sociala hållbara livet ska fortsätta upp då de gemensamma grönskande takterrasserna med fokus på umgänge, matlagning och odling. Detta ska också leva vidare i lägenheterna där kök och umgänge prioriteras. Den framtida nedgrävningen av järnvägen möjliggör också en förlängning av Starrbäcksgatan tvärs igenom kvarteret och leder vidare mot Bällstaån.

flygbild

Fabriksparken kommer att byggas i tre etapper i ordningen illustrerad nedan. Kvarteret kommer att bilda fyra bostadsrättsföreningar

Under hela kvarteret ska ett parkeringsgarage byggas för att hålla ca 250 parkeringsplatser som i första hand ska tjäna bostäderna och kommersiella syften. Det finns även planer för att göra parkeringsplatser tillgängliga för besökare.

fabriksparken-flygbild-linus-flodin

Nya Triangelparken skapas.

Den triangelformade parken är den nordvästra entrén till stråket med blomsterprakt, gräsyta och sittplatser. Parken är också slutpunkten på stråket ”Vasagatan” genom kvarteret. Här skapar man en grön och lummig kontrast i jämförelse med den hårdgjorda miljön i övriga delar av kvarteret. Denna plats är till för både allmänheten och de boende i området, och är en viktig koppling mot den större Marabouparken samt rekreationsstråket längs Bällstaån.

Nuläget.

Just nu river man upp delar av den stora parkeringsplatsen för att sanera marken och flytta de vatten och avloppsrör som ligger i vägen. Under det första kvartalet 2017 lär man lägga grunden till det som ska bilda huskroppen i etapp 1.

Max Sieverts Kabelverk

Kvarterets historia grundar sig 1888 då Sieverts kabelverk uppfördes (se även gatureporterns inlägg här). Kabelverket var då landets ledande tillverkare av elkablar. Mann tillverkade även andra starkströmsprodukter, och var under en lång tid Sundbybergs största arbetsgivare.

max-sieverts-kabelverk

När Fabriksparken står helt klar år 2021 kommer det att finnas 450 nya bostäder i bostadsrättsform. Hos kommunen står det dock 370 bostäder . Det blir lägenheter, takvåningar och stadsradhus med uthyrningsbart våningsplan. Säljstart för den första etappen med 150 bostäder är kvartal 3, år 2017. Inflytt i den första etappen startar år 2018.

Källor:

Bällstaåns baksida

Bällstaåns baksida

Det är väldigt populärt att bo nära vattnet, oavsett vilket vatten. Längs Bällstaån satsas det mycket och har gjorts sedan man byggde Ågatan i slutet på 90-talet, Karlsbodavägen i Bromma mitt emot på 00-talet och så klart Annedal i Bromma. Nu bygger HSB ”Brf Bällstaån” för fullt längs hamngatan mellan Folkhems trähus. Det är bra att Sundbyberg bygger och ”tar ansvar för bostadsbristen” som kommunen säger men bygger man kvalitativt? Stora byggföretag måste vara certifierade inom ledningssystemen för kvalitet och miljö (ISO 9001 & ISO 14001) eftersom att det är krav från beställare av stora byggprojekt. Principen med dessa ledningssystem är att arbeta systematiserat med att upprätthålla en god miljö och kvalitet. Om man inte arbetar systematiskt med dessa ledningssystem kommer principen att falla. Ett moment i en kvalitativ byggprocess är en riskbedömning av miljörisker varav nedskräpning samt att materiel blåser bort är självklara risker. Här har man uppenbarligen inte arbetat med riskbedömning vilket ån får lida för.

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR FÖRSTORING

emballage 2 framtiden emballage 1

 

I en känslig miljö som detta vattendrag bör även miljön beaktas på större allvar. Bällstaån ingår i Stockholms stads miljökontrollprogram som innebär att vattenkemiska prover tas en gång i månaden i åns mynningspunkt. Vart tredje år tas även månatliga vattenprover längs hela åsträckan. Sportfiskarna har även i uppdrag att provfiska vattendragen i ån. I en rapport från 2014 sammanfattas resultatet såhär:

”I Bällstaån behövs kraftfulla insatser bl.a. inom dagvattenhantering, utjämnandet av vattenflöden, ökad beskuggning, minskad näringstillförsel, minskad erosion och minskad nedskräpning. Samtliga områden behöver förbättras ifall fisk skall kunna etablera livskraftiga bestånd i vattendraget.”

Bilderna ovan visar hur nedskräpningen från byggena tydligt påverkar ån. Vad är då strandskyddets syfte? Naturvårdsverket skriver följande på sin hemsida:

”Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg från en båt. Strandskyddet skyddar också djur och växter som lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet. När strandskyddet kom till, 1950, var syftet att bevara stränderna för allmänhetens friluftsliv. Numera syftar skyddet även till att bevara land- och vattenområden för att de är biologiskt värdefulla.”

Här har man förmodligen upphävt strandskyddet längs Bällstaån, men då verkar det som att vitsen att ha ett strandskydd försvinner. En gång i tiden för snart 100 år sedan fanns det planer på att avsätta mark för en kanal mellan Bällstaviken och Lötsjön till att bl.a. förbättra vattenkvaliteten i Bällstaviken, se även Gatureporterns inlägg här!

I projektet Nya stadskärnan visar planprogrammet att man även ska ta marken hos Sundbybergs båtklubb i anspråk för att bebygga ytterligare fastigheter enligt bilden nedan. Mitt emot båtklubben låg en f.d. batterifabrik som har orsakat en hel del markförorening. Bällstaåns bottenslam innehåller höga halter av kvicksilver, zink och alifater. Vad händer när man börjar muddra botten för att öppna upp ån just där och kan man sanera botten genom att skapa dammar så att farliga ämnen inte sprider sig?

KLICKA PÅ BILDEN FÖR FÖRSTORING

Marabou

Stockholms stads miljöförvaltning säger att de har mycket att göra och kräver stora resurser för att sanera runt ån. Stefan Lundberg, biolog vid Naturhistoriska riksmuseet har förhoppningen om att fler bostäder och människor längs bällstaån jobbar för att få en vackrare å med mindre nedskräpning. Vad har Sundbybergs stad för ansvar i frågan? Tyck gärna till och kommentera!