Välj en sida

Igår kväll hölls det tredje och sista öppna huset i projektet ”Sundbybergs nya stadskärna”. Dessa medborgardialoger är ett ovanligt sätt att planera ett stadsbyggnadsprojekt. Denna gång försöker staden vara mer innovativ genom att bjuda in allmänheten, vilket är ett bra initiativ. Igår var temat Sundbyberg som trafikknutpunkt. Liksom förra veckan inleder ordförande i kommunfullmäktige Mikael T Eriksson med att tala om stadens kärnvärden och om hur Sundbyberg är en unik kommun som har blivit uppmärksammad för sättet att arbeta.

Vi har svarat för bokrisen med en stark befolkningstillväxt de senaste åren och kommer fortsätta att ha det. Det har också varit till grund för att vi 2015 utsågs till ”Årets superkommun i Svealand”. För vårt arbete med barnfrågor så blev vi också majkommun 2015, liksom årets tillväxtkommun 2014. säger Mikael

Projektledaren Torbjörn Einarsson drar samma presentation som på föregående öppna hus. Fokus på bostadskvarter och ljusinsläpp i de gårdskvarter som de utgår från mycket i modellen. Torbjörn talar om pocketshops och charmiga småbutiker som en del av stadens konkurrenskraftiga kärnvärde. Småbutiker har konkurrerats ut av stora gallerior, det är ett fenomen som vi har sett de senaste 10 åren. I Sundbybergs stadsplanering vill man nu införa de charmiga butikerna som konkurrent till Arenastaden och Bromma blocks, men hur ska man få besökare att föredra Sundbyberg före dem? När jag ställer frågan till Torbjörn så talar han om att vi inte kan konkurrera med giganterna genom att bygga en ännu större galleria, vilket låter logiskt. Han fortsätter att tala om att skapa intressanta flöden och stråk som gör det trevligt att röra sig i. Hur nya småbutiker ska stå upp mot giganterna känns spontant som ett riskfyllt spel om man inte vet vad man gör. Vi får hoppas att planeringen av dem bitarna görs med det i åtanke.

Efter Torbjörns presentation har man bjudit in tre externa talare. Först på tur är Christer Lindström från företaget 4Dialog som presenterade en 4d modell där man digitalt just nu återskapar Sundbyberg och den modellen som man arbetar fram för den nya stadskärnan. I modellen kan vi sedan via en länk kunna logga in i miljön och orientera oss med en avatar, likt ett datorspel. Inte mycket är klart ännu med vi fick en inblick i hur arbetet pågår. Lösningen kommer inte vara publik förrän senare i vår i samband med det planerade programsamrådet som du kan läsa mer om i förra blogginlägget.

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR FÖRSTORING

3d2 3d3 3d4 3d

 

Nästa talare är Henrik Rundquist. En arkitekt från byrån &Rundquist som är inbjuden för att berätta om tankegångarna kring hur den nya stationen skulle kunna se ut. Henrik börjar med att utveckla just begreppet ”Station”. Han talar rätt filosofiskt om hur en station fungerar genom att bena ut innebörd och funktion.

Stationen är en del av staden och när det inte är en del av staden så är det inget som gynnar staden. Säger Henrik

Han visar en del inspirationsbilder på hur man har tänkt i New york, Milano, Köpenhamn, Munchen och andra stora stationer som knyter samman olika transportmedel. Henrik verkar inspireras av de rum som man skapat i det offentliga utrymmet.  Han talar bl.a. om att skärma av ett vid första anblick komplext trafikflöde i en central punkt med ett tak. Och på så sätt skapa själva stationen som ett eget rum som avgränsar från det övriga. Sedan nämner Henrik hur man släpper in dagsljus i en underjordisk station så att resenären kan uppleva en känsla av att kunna orientera sig bland gångarna under jord. Han visar också en bild från Uppsala centralstation där man har inkorporerat ett litet rum av grönska i form av en gräsplätt med lite fina träd som ger en avkopplande känsla i ett annars turbulent gångstråk. Det var en intressant presentation av hur stationer fungerar, och gestaltas. Man lär sig om många aspekter som spelar roll i upplevelsen av att vara inne i en station.

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR FÖRSTORING

Logrono-High-Speed-Station-Abalos-Sentkiewicz-Arquitectos

Uppsala_resecentrum

Slutligen kliver Lars Strömgren fram. Ordförande för Cykelfrämjandets riksorganisation. Men där tar det inte slut. Han gillar att ”samla på olika hattar” som han uttryckte det. Ordförande för Svensk cykling och Vice president för European cyclists federation är han även. Lars berättar om hur man historiskt från slutet på andra världskriget har tänkt kring cykelvägar i stadsplaneringen. I ett exempel från visar han en bild från en handbok för trafikplanerare som heter SCAFT. Tanken bakom vad som var rätt och fel förklarar Lars, handlar om att bygga bort konflikter och därför bygger man också bort trafikolyckor. Vi ser att den här typen av stadsplanering där man bygger isär allting har sitt pris där man inte skapar ett rum där man har tillräckligt nära för att t.ex. cykla och vistas i.

KLICKA PÅ BILDEN FÖR FÖRSTORING

scaft2

Lars utgår mycket från att säkra cyklister från bilister och hur man har tänkt i andra städer. Han nämner begreppet ”Upplevd säkerhet och verklig säkerhet” som är två ingredienser till en säkrare miljö för trafikanter som trivs. Sedan är det även en hälsofråga. Lars drar lite rolig statistik.

Det är 20% hälsosammare att cykla än att låta bli. Säger Lars och publiken skrattar.

Slutligen visar Lars ett äppelträd som illustrerar hur cyklister ska ”fortplantas” i form av att så fröet om goda cykelmöjligheter och sprida intresset kring allmänheten. Alltså att skapa en frukt av sin produkt som sprids och får folk att cykla mer självmant utan att man direkt uppmanar dem till det, men för att de inser att möjligheterna är goda till att cykla.

Som jag inledningsvis skriver så var detta det sista öppna huset som kommunen håller. Det kommer fler medborgarmöten men det återstår att se när de blir.

Share This