Välj en sida
Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 6

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 6

I fredags avslutades skolprojektet med en utställning. Hela dagen gick åt att fixa de sista detaljerna och förbereda presentationerna. Modellerna kompletteras med beskrivningar och visionsbilder. När allt kommer på plats såg jag själv för första gången helheten hos grupperna. Vid mina besök vid lektionerna har man sett lite fragment av vad de arbetade med för tillfället, så det var extra kul att få se slutprodukterna.

Nu skulle 150 tonåringar för första gången redovisa ett projektarbete kring ett aktuellt stadsutvecklingsprojekt inför kommunpolitiker och tjänstemän, föräldrar, byggaktörer och media.
Eleverna var förväntansfulla och nervösa av uppenbara anledningar. Många kände en stor ära och uppskattning för intresset och det är vad skolan ska handla om!

Utställning av framtidens hållbara offentliga platser

Presentationen och utställningen gick riktigt bra. Det var en intensiv eftermiddag där eleverna fick träna på sin presentationsteknik. Själv gick jag runt och lyssnade på hur de motiverade sina modeller och tankarna bakom. De har verkligen anammat hållbarhetstänket och med deras visioner finns det ingen oro för framtidens stadsplanerare 🙂

I knappen nedan kan du läsa några av de artiklar som skrevs om skolprojektet. Det är riktigt kul att eleverna får uppmärksamhet för sina insatser!

Pressklipp

 

Utställningen avslutades med en tävling där besökarna fick rösta fram den bästa modellen utifrån olika frågeställningar. Resultatet om vinnaren avslöjades direkt och 2:a och 3:e platsen fick undersökas närmare i efterhand. Eftersom att grupperna bara hade 2-3 representanter vid utställningen kommer vi att hålla en prisutdelning med eleverna innan skolavslutningen.

I bilden nedan kan du se lite av de kommentar vi fick på projektet av våra besökare.

Under projektet samarbetade jag med flera ämnen och lärare som gjorde allt detta möjligt. Jag jag vill passa på att tacka följande:

Erika Klåvus – Bildlärare
Muhammad Arshad – Tekniklärare
Bo Maurin – Tekniklärare
Åsa Fredriksson – Slöjdlärare
Karl-Erik Spåman – Slöjdlärare
Björn Danielsson – SO-lärare
Fredrik Tranehed – SO-lärare
Sudhagar Raghupathy – SO-lärare
Per Nilsson – Rektor
Malin Måhlberg – Bitr. rektor

 

 

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 5

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 5

De senaste veckorna har bestått av ett intensivt modellbyggande av Råsta. Det var en lång startsträcka i att tänka 20 år fram i tiden för ett gäng 14-åringar, men kort därefter var verkstaden i full produktion. Det har varit ganska överväldigande att ta till sig informationen om allt från själva uppdraget till föreläsningarna och förutsättningarna i området. Det var roligt att många av eleverna känner väl till området. Studiebesöket gav alla en anknytning.

Intresset för området ökar

När vi startade igång projektet, så visste vi inte mer än att kommunen inledde en förstudie kring Enköpingsvägen (där Råstaområdet ingår). För övrigt var det ingen större fokus på området annat än att stadens tjänstemän tyckte att området passade bra för skolprojektet. Med anledning av att det är en bra plats att planera offentliga platser på.

Sedan starten har det dykt upp nyheter kring olika aktörer som vill göra anspråk på området. En bygglovsansökan för en tillfällig återvinningscentral i Råsta gärde har lämnats in till staden. Operan & Dramaten har också lämnat in en ansökan om planbesked i området där Örskolans modulbyggnader står idag.

 

Politiken debatterar Råsta

24 april sammanträdde kommunfullmäktige och diskuterade den antagna översiktsplanen. Där uppstod en frågeväxling som handlade om bebyggelse i Råsta kulle och Råsta gärde, och om Översiktsplanen möjliggör det. Råsta gärde är det område där den tillfälliga återvinningscentralen diskuteras. Se bild ovan.

Läs mer om Översiktsplanen 2030 här!

Framtiden för området är uppe för diskussion och skolprojektet kommer in i rätt tidpunkt!

Snart klara

Vi är inne i den sista veckan för projektet. De skriftliga presentationerna ska knyta ihop säcken innan vi ställer ut gruppernas modeller. Återigen kommer besökarna att få rösta fram den bästa gruppens idéer.

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 4

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 4

Vad är uppdraget?

Jag funderade länge över hur vi kan skapa ett grupparbete men ändå underlätta för lärarna att sätta individuella betyg för varje elev. Jag tog fram ett förslag som kombinerade de båda delarna. Min vision är att få eleverna att tänka organisatoriskt, själva ta ett eget ansvar och delegera uppgifter. I infografiken nedan illustrerade jag hur det ska se ut.

Självklart är det lättare sagt än gjort och det kommer att ta ett tag för eleverna att lista ut en metod för hur det ska fungera. Men det är medräknat i tidplanen den här gången.

 

Föreläsningar för eleverna

Nu har projektet startat. Vi har genomfört ett studiebesök i råstaområdet och eleverna börjar planera för sina modeller. Vid två tillfällen de senaste två veckorna har vi bjudit in tre föreläsare.

Sima Ghaemi (Projektledare Skanska) talade om hur Skanska analyserar trender och hur framtidens boende ser ut. Hon talade om hur Skanska ser till helheten i hur man bygger städer, med referens till Sundbypark som Skanska planerar i Hallonbergen.

Läs mer om Sundbypark nedan

Frukostmöte med fokus på Hallonbergen

Anna Denell (Hållbarhetschef Vasakronan) föreläste om hållbarhet i byggbranschen. Anna talade om hur Vasakronan arbetar för att minska negativ miljöpåverkan i nya och befintliga fastigheter. Per Thiberg (Affärsutvecklingschef Vasakronan) berättade om deras omvärldsbevakning. Hur förändringar i det offentliga rummet påverkar flöden och rörelser. Hur man tänker nytt och involverar olika människor i processen att skapa.

Läs mer om Vasakronans pågående projekt i Sundbyberg nedan

Sätta Kronan på verket

 

 

Sima Ghaemi från Skanska

Anna Denell och Per Thiberg från Vasakronan

Modellbygget tar fart

Nu kommer den tyngsta fasen att pågå i några veckor. Eleverna formar sina koncept och jobbar med modellerna för fullt. Många viljor och prioriteringar ska tas hänsyn till. Det är nu det enskilda ansvaret sätts på prov. Det är även nu som idéerna om hur eleverna uppfattar framtidens offentliga platser realiseras. Hur ser man på mobilitet, mötesplatser, arbetsplatser, boende mm.

 

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 3

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 3

Social hållbarhet är många saker, hög tolerans och människors lika värde är centralt. Kopplat till samhällsutveckling så handlar det bl.a. om demokrati i medborgardialog. I stadsutveckling kan man enkelt dela in berörda i två grupper. De som direkt skapar och de som sedan använder sig av det som är skapat. De som omfattas av förändringarna bör få en tydlig plattform till att uttrycka sina åsikter och förslag för att påverka utvecklingen. Sedan är det en fråga om att analysera och implementera förslagen från den gruppen.

Jag skrev ett inlägg nyligen om verktyget BRP+. Där kunde vi jämföra de tre regionerna Stockholm, Solna och Sundbyberg. En sak alla tre regioner har gemensamt är ett lågt värde i mätområdet ”Medborgardelaktighet”. Läs mer i länken.

BRP+ mäter hållbar utveckling i Svenska regioner

Deltagande stadsutveckling

Jag gillar begreppet ”Deltagande stadsutveckling” eftersom att det låter idealiskt. Om man bygger stad tillsammans med invånare så måste det ju vara ett framgångsrecept. Men det är ju inte så enkelt, särskilt när verktygen som används inte är enkla att hantera.

Alltomsundbyberg arbetar för att förenkla kommunikation, därför driver vi skolprojekt. Om vi kan ta ett aktuellt komplext stadsutvecklingsprojekt och förenkla omfattningen, få ungdomar att ta till sig den grova kravspecifikationen och skapa något konstruktivt så är vi på god väg.

Alla förstår ju att stadsutveckling är otroligt komplext med alla funktioner som ska samspela. Det är ju proffs inom sina yrkeskategorier som arbetar med det här. Att kommunicera ut detta till allmänheten på ett enkelt sätt är en utmaning, men också en nyckel till att lyckas med deltagande statsutveckling, anser jag.

 

Jämställdhet och trygghet

Jag har hört många gånger att, om man bygger stad för kvinnor så blir det tryggt för alla målgrupper. Det är förmodligen sant eftersom att kvinnor är mest utsatta i det offentliga rummet.

I ett nyhetsinlägg från konsultföretaget Tyréns skriver man om trygghet  och hur pojkar tänker olikt från tjejer.

-Både studier och erfarenhet visar att det finns mycket vi kan göra för att påverka den upplevda tryggheten i ett område. Men för att lyckas måste vi börja med att lyssna på de boende, säger Sarah Isaksson, expert på social hållbarhet på Tyréns.

 

Jämställdhet i byggbranschen

I november lyssnade jag på radio om hur det ser ut med könsintegration i branschen. Där intervjuade man Una Tellhed (Universitetslektor i Psykologi, Lunds universitet) om kön och yrkesval. Una har varit med om ett forskningsprojekt där man har analyserat anledningen till tjejers val till bl.a. byggprogrammet. Här har man utgått från tre teorier.

 

Foto: http://www.lum.lu.se

  1. Självförmåga. Kvinnor har en lägre förmåga att använda verktyg, maskiner och renovera, montera, reparera mm.
  2. Egna förväntningar. Kvinnor tror inte att de har samma utvecklingsmöjligheter som män i yrket
  3. Social tillhörighet. Kvinnor tror inte att de skulle trivas socialt i byggprogrammet med män i majoritet

Studien är intressant samtidigt som det inte direkt kommer som en överaskning.

Visa möjligheterna tidigt

Det gäller nog att introducera tjejer till byggbranschen tidigt. Allt handlar heller inte om hammare och sågar ute på byggarbetsplatsen. Byggbranschen, utan om så mycket mer.

Jag teamde ihop med Skanska och anordnade en föreläsning med drygt 60 tjejer i åk 9. Ett kul initiativ för att informera tjejer om hur andra tjejer jobbar i branschen och trivs.

Se en kort video från besöket nedan.

 

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 2

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 2

Dags att ta semester!

Det kändes riktigt roligt att avsluta uppdraget och leverera mot elever och sponsorer. Under sommaren kunde man reflektera över projektet och analysera detaljerna. Samtidigt som jag fick frågan från skolan om när vi kan göra det här igen, snurrade tankarna om samma sak i mitt huvud. Hur gör man en ännu bättre version av det här? Vi hade ju en riktig rivstart från idé till handling. Med en väldigt begränsad budget och inga erfarenheter finns mycket att förbättra.

Med detta i ryggen och ett grovt facit i hand var det dags att planera nästa skolprojekt, och i god tid!

Under sommaren 2017 letade jag nästa projekt att studera. Staden har ju en hel del på gång så det finns ju föremål att välja bland, men det tog sin tid att hitta något som vi skulle kunna göra ett projekt av. Till slut dök Enköpingsvägen upp. Projektet kommer dessutom att bli stadens största stadsutvecklingsprojekt hittills. Politikerna hade nyligen delegerat uppdraget om att göra en förstudie. Här ska man utreda förutsättningarna till att bygga bort barriäreffekten som Enköpingsvägen har idag, skapa förutsättningar för minst 6000 nya bostäder, förutsättningar för service och handel och skapa trivsamma miljöer.

Läs mer om projektet Enköpingsvägen här!

Imagine Enköpingsvägen

Så, ett projekt med uppdraget att skapa trivsamma miljöer i anslutning till Enköpingsvägen kändes rätt. Dessutom var målgruppen 0-18 år knappt delaktiga i medborgardialogen som hölls i fjol. Det är ännu en anledning till att göra ett skolprojekt av det.

Planera, planera, planera…

Jag djupdök i projektet Enköpingsvägen efter all information jag kunde hitta. Vid tillfället fanns inte mycket av datan från förstudien officiellt tillgänglig, så jag började rita på ett projekt utefter det som fanns. Jag tog kontakt med Ängskolan igen under sommaren för att planera för ett projekt till våren 2018. Med lärdomarna från fjolårets projekt satsade jag på att forma nästa mer i linje med läroplanen. Alltså, att inkludera fler skolämnen och skapa uppgifter inom projektet som möter läroplanens krav.
Jag deltog i skolans arbetsplatsträff på inbjudan från rektorn för att berätta om min idé, skickade ut information till lärarna, tjatade lite och till slut fick jag med mig en skara lärare och ämnen som kunde tänka sig att delta i delar av projektet.

Vem betalar?

Förra året fick vi knappt ihop budgeten då jag fick lägga ut från egen ficka, så där får vi tänka om. Denna gång samlade jag återigen ihop ett utkast till projektupplägget, åkte för att träffa fjolårets sponsorer för att pitcha min idé. Jag kontaktade även alla andra tänkbara sponsorer (byggaktörer aktuella i Sundbyberg) och fick till några möten. Jag fick en oerhört bra respons för initiativet och växte med uppgiften. Det här känns meningsfullt!

Under hela hösten jobbade jag med att boka in möten. Sedan fick jag vänta snällt på våra tilltänkta sponsorer att återkoppla med ett besked. Parallellt satt jag och filade på hur projektupplägget skulle se ut, och hur vi kompletterar läroplanens mål i de olika delarna. I samarbete med i alla fall Bild, Teknik, SO och Slöjd kan vi dela upp projektet i tre faser för att ge tid åt det vi anser är viktigt i det här projektet

Lagom till början av februari i år kunde jag spika budgeten och sätta igång. Tillbaka till skolan och fastställa startdatum för kick-off , boka in våra studiebesök i Råstaområdet och skriva inköpslistan. Nu är det upp till oss att leverera!

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 1

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 1

Vad är Social hållbarhet kring stadsutveckling i praktiken?

Under mina år med Alltomsundbyberg har jag medverkat i medborgardialoger, öppna hus, gjort byggarbetsplatsbesök (se exempel från Tobin properties och HSB) och sett beslut om nya byggprojekt klubbas i kommunfullmäktige. Som nyfiken nybörjare i ämnet ”Stadsutveckling” försöker man ta till sig allt som  kommer ens väg.

Efter en tids studie kring hållbarhet och innebörden av den sociala dimensionen, så märker man att det är svårt att tillfredställa alla intressenters behov i medborgardialogen. Politiker påverkar med opinionsbildning och media svarar mot den. Medborgarnas yttranden påverkar men ofta ganska begränsat. Och allt är på gott och ont. I allt virrvarr av åsikter och debatt måste ju projektens framfart fortgå. Oavsett om resultatet av stadsutveckling blir en flip eller flop så lär vi oss och blir smartare, eller? Ibland kan man se en tendens av att projekt kör en linje in i kaklet, utan att ansvariga ger ljus åt kritik från medborgare. Nu menar jag städer i allmänhet. Just det här med medborgardialog är en knepig sak. Det kräver ett engagemang.

Vi testar det här med hållbarhet

Året 2017 bestämde jag mig för att helhjärtat gå in för att genomföra ett skolprojekt med drygt 140 elever i åk. 8. Projektet syftade till att vrida fokuset kring en het debatt om torget i projektet ”Sundbybergs Nya stadskärna”. Läs mer om stadens projekt här i länken nedan.

Öppet hus om nya stadskärnan

Kommunen presenterade ett förslag till planprogram som illustrerade ny bebyggelse på Sundbybergs torg varpå bl.a. ett näverk som bildades ”Trivsam Stadskärna” som motarbetade sig exploateringsförslaget med egna modeller om ett öppnare torg. I den här debatten deltog enbart vuxna människor, liksom övriga öppna hus och andra forum i stadsutvecklingsprojekt som jag har bevakat.

Så, tillbaka till skolprojektet och syftet med det.

Genom att engagera så många elever i att bygga modeller, tänkte jag att vi kunde bidra med ett tillskott från ungdomar i samrådsprocessen. Alltså fasen i ett stadsutvecklingsprojekt där bla. allmänheten får ställa frågor och lämna synpunkter.

Enkelt sagt och svårare gjort!

Helt oerfaren gav jag mig in för att söka jag sponsorer, köpa in rätt material till modellbygget, samordna med en skola och skapa ett uppdrag som fungerade med läroplanen. Men det var ju bara början, när allt det där var på plats skulle eleverna grupperas och genomföra något som jag har suttit och tänkt ihop. Det krävdes att jag besökte eleverna vid lektionerna för att följa upp.

Jag minns ett av mina första besök hos en klass. Jag knackade på i bildsalen och blev insläppt mitt i ett kaos. I mitt naiva huvud föreställde jag mig att det skulle vara en tomteverkstad när jag klev in, men så var det inte.
Jag möttes istället av en högljudd anarki innan läraren höjde rösten och berättade att jag hade kommit.

Jag hälsade på klassen och sa att jag kom för att se hur det går, sen tog jag en tur mellan grupperna. Till min förvåning hade en del ändå skissat på idéer och börjat mäta i skalorna som jag skrev om. Men jag kunde inte skaka av mig känslan av att projektet nu var bortom min kontroll.

Jag hade ju trots allt förpliktigat mig och Alltomsundbyberg till att leverera mot sponsorerna. Och jag tar mitt ansvar på största allvar så man blev ju lite nervös.

Vad hände sen?

Under besöken så märktes det att eleverna blev alltmer engagerade i uppgiften. Min tanke om att planera skolprojektet utifrån ett aktuellt stadsutvecklingsprojekt, och därav få upp intresset var en bra plan. Jag förväntade mig att eleverna skulle ta fram bra idéer för offentliga platser, men de låg långt före och arbetade mycket utifrån hållbarhet i viktiga frågor som trygghet, jämställdhet, sexualitet och etnicitet. Tydligen hade de tidigare inte arbetat organiserat i grupp och i projekt under så här lång tid (2 månader).

Det som hände sedan var att vi upptäckte nya synergieffekter av projektet. Vid mitt sista studiebesök innan vår presentation fick jag tjuvkika på de färdiga förslagen och blev positivt överraskad! Jag kunde inte föreställa mig att modellerna skulle vara så genomtänkta, och heller inte att de skriftliga motiveringarna för dem skulle vara så inkluderande. Det här var ju fantastiskt!

I galleriet nedan har vi samlat foton från projektet.

Galleriet

Med en tajt budget och tidplan kunde vi ändå åstadkomma så mycket. Under vår presentation i aulan höll vi en tävling mellan klasserna och två månaders kämparglöd avgjordes på en halvtimme. Många känslor i luften innan vi avslutade skolprojektet.

Istället för att pusta ut och knyta ihop säcken turnerade jag med modellerna från det vinnande förslaget. Jag lastade bakluckan och åkte till vårmarknaden i Sundbybergs torg. Sedan vidare till en vernissage i Signalfabrikens bibliotek.