Välj en sida
Strandliv. En ny aktivitetspark

Strandliv. En ny aktivitetspark

Sommaren är här och båtklubbens båtar är sjösatta. Det innebär att ytan för uppställningsplatserna är fri. Då har staden passat på att iordningställa en ny aktivitetspark för liv och rörelse. Igår invigdes parken av Johan Storåkers (Ordförande Kultur och fritidsnämnden) tillsammans med Stefan Bergström (Ordförande Stadsmiljö och tekniska nämnden).

Strandliv i regi av Parkliv

Strandliv har man valt att kalla den nya parken. Här kan du prova på att spela Boule, utmana dina kompisar i Pingis eller Basket och åka i den nya pumptracken alldeles gratis. Intill aktivitetsytan finns ett Café med lite bord och stolar runt om. Strandliv förvaltas av Marabouparkens restaurang Parkliv, därav namnet 🙂

Flera lyft längs strandpromenaden väntas i år

Stefan Bergström kunde berätta att kommunen även ska göra iordning fler platser längs strandpromenaden ända bort till Solna. Gångvägen under Bällstabron ska lyftas till en tryggare och trevligare plats. Staden ska även arbeta för att kombinera gång och cykelstråk längs promenaden. Johan Storåkers nämner att Projektet Strandliv är ett lagarbete mellan politiker, tjänstemän och medborgare från föreningsliv mm.

Invigninen avslutas med en fika i det soliga vädret.

Se vår video från invigningen här

Sundbyberg är en frizon där man kan prova nya saker.

Sundbyberg är en frizon där man kan prova nya saker.

Igår bjöd kommunen in till det sedvanliga frukostmötet som hålls 4ggr/år. Varje frukostmöte håller en särskilld agenda med ett fokusområde.

Sundbyberg växer med näringslivet.

Ett brett och väl fungerande näringsliv är en viktig förutsättning för tillväxten i Sundbyberg. Samverkan och en positiv attityd till företag och entreprenörer bidrar till en hållbar utveckling och har en avgörande betydelse för jobben och välfärden. – Skriver Sundbyberg inför gårdagens frukostmöte

Mikael T. Eriksson öppnar morgonens frukostmöte.

Mikael berättar om hur Sundbyberg arbetar för att skapa goda förutsättningar för företagen och företagsamheten i staden. Företagens samverkan med kommun har inte varit så tillfredställande som många har önskat. Men denna gång har fler företag än någonsin tidigare deltagit i den årliga undersökningen av företagsklimatet i staden. Stadens attityd till företagandet har också förbättrats.

Mikael passar på att göra lite reklam för Viktor Rydbergs skola som öppnade sitt högstatium i höstas. Skolan planerar nu att öppna ett gymnasium i staden. Gymnasiet kan konkurrera om elever som kanske annars föredrar gymnasieskolor i Stockholms innerstad och andra välrenommerade skolor inärliggande kommuner.  Ett bra komplement till stadens redan lite nischade gymnasieskolor såsom Grillska och IT-gymnasiet.

Mikael fortsätter med nyheter om den nya multisporthallen som planeras att byggas i idrottsplatsen, och att kommunen snart kan presentera ett utkast till detaljplan 1 i stadsutvecklingprojektet Nya Stadskärnan.

Läs mer om detaljplanerna för Nya stadskärnan här

Planprogrammet är nu godkänt

Mikael avslutar med att tala om att Sundbybergs tillväxt inte uppskattas av alla men att det är positivt att Sundbyberg är en frizon där man kan prova nya saker.

Daniella Waldfogel från Stockholms handelskammare.

Mötets första gästtalare Daniella kommer från Stockholms Handelskammare. Hon inleder med att berätta kort om vad Stockholms handelskammare gör.

Vi ser oss själva som näringslivets borgmästare. Vi kartlägger bl.a. trender inom bostads- och arbetsplatsutvecklingen. Vi tar ett helhetsgrepp om huvudstadsregionen Stockholm/Uppsal. Där ingår två landsting och 34 kommuner. Vi är näringslivets röst samlad.

Daniella berättar några positiva nyheter om hur Sundbyberg och Stockholm ligger till i rankningen av bästa företagsklimatet. Nr 7 i världen. Stockholm är även den snabbast växande storstaden i Europa. Men baksidan av myntet är att vi faktiskt lider av kontorsbrist och bostadsbrist. Detta sätter tryck på byggare och fastighetsförvaltare. Idag upplever vi den högsta nivån av arbetskraftsbrist på 10 år. Det beror dels på kompetensbrist och behållning av kompetens.

Atrium Ljungberg om förvaltning av arbetsplatser.

Nästa gästtalare är Magnus Källgren, affärsutvecklare hos Atrium Ljungberg. I Sundbyberg äger fastighetsbolaget en större kontorslokal på omkring 30 000kvm i Marabou. Magnus ställer sig positiv till Sundbybergs stora utvecklingsplaner och att de är så långsiktiga. Det finns definitvt möjligheter för Atrium  Ljungberg att fortsätta investera i staden.

Översiktsplanen Urbant och Hållbart

Översiktsplanen Urbant och Hållbart

Nu har kommunfullmäktige antagit förslaget till ny Översiktplan för Sundbyberg 2030 – Urbant och hållbart.

En översiktsplan är stadens viktigaste strategiska styrdokument när det gäller att skapa framtidens Sundbyberg. Det är i översiktsplanen vi beskriver hur vi vill att staden ska utvecklas de kommande åren. – Förord i Översiktsplanen

Dokumentet visar en analys av kommunens tillväxt och läge i förhållande till närliggande kommuner. Befolkningen i Sundbyberg rör sig mycket över kommungränserna vilket ställer krav på samplanering med Stockholm och Solna. Översiktsplanen grundar sig i Sundbybergs ”Vision 2030 – Sundbyberg växer med dig” som antogs hösten 2016. Läs mer om visionen nedan

Visionskväll om Sundbybergs framtid

Översiktsplanen beskriver vidare om stadens utvecklingsområden (Hallonbergen/Ör, Rissne, Nya stadskärnan, Enköpingsvägen och Stora Ursvik), förstärkning av entréer till staden mm.

Här nämns det också att staden planerar att utöka naturreservatet Kymlinge med den omtalade norra delen. Vilket är intressant med tanke på att fastighetsägaren Vasakronan arbetar med koncept för att bebygga den delen. Läs mer om Vasakronans projekt nedan.

Stadsdel Kymlinge Del 2. Doughnut districts

Stadsutveckling som process, inte en produkt

Under samma tidpunkt som översiktsplanen antogs, besökte jag WSP under ett frukostseminarium igår om den inkluderande staden. Där talade några begåvade arkitekter, forskare och ingenjörer om hur man bör arbeta med Social hållbarhet i stadsutveckling.

En man (som jag inte minns namnet på) visade delar av sin avhandling om arkitektur. Han berättade om stadsutveckling såsom ett kvarter eller ett torg som en process och inte en produkt. Det han menade är att arkitekter och byggherrar ofta ser en bebyggelse som en produkt, när det istället bör ses som en löpande process. Politiker och branschfolk talar ofta om att bygga hus som ska stå i hundra år, och om en byggnad ska fylla en funktion under tiden så måste den anpassas och utvecklas löpande. För det är ju främst platsen där byggnaden står som utvecklar funktionen.

Ett exempel kan vara att det idag är modernt att omvandla industrilokaler till bostäder. Varför då? Jo, för att tiden och platsen för industrin har sakta utvecklats till ett tätbebyggt bostadsområde, och då kan lokalerna fylla ett nytt behov.

Budskapet som mannen ville förmedla i sin presentation var att se stadsutveckling som en ständig process, och att involvera förvaltningen redan i visionsstadiet. Så att man tar hand om fastigheten och följer visionen om hur platsen är tänkt att fungera.

Hur planerar kommuner offentliga platser?

Helena Klintström arbetar med hållbar stadsutveckling på WSP. Helena talar om hur kommuner arbetar med utvecklingen av offentliga platser. Under utvecklingen av en offentlig plats såsom ett torg stiter oftast en sluten grupp och planerar trevliga saker att fylla torget med. En plats med ett Café och en aktivitetsyta är ju goda idéer men är det egentligen vad området saknar? Om du besöker ett nybyggt torg efter ett år, vem ser du vistas där? Fyller torget det behov som området har?

Det är viktigt att investera resurser på ett smart sätt. Och det genom en gedigen behovsanalys med hänsyn till de sociala behoven.

Sociala målsättningar i översiktsplanen

Under seminariet lyssnade vi till Länsstyrelsen Stockholms planchef Tatjana Joksimović som talade om Sociala målsättningar i översiktsplanen. Tatjana visade bilder och berättade om underskottet av bostäder, förändringar i upplåtelseformer (fler bostadsrätter och färre hyresrätter över tid) och socialt medveten detaljplanering. Hon talar om nationella, regionala och kommunala målen kopplat till de globala hållbarhetsmålen.

Vi kan inte hävda att vi jobbar med hållbar stadsplanering om vi inte jobbar mycket med sociala värden, säger Tanjana

Länsstyrelsen genomförde ett stickprov på 20 pågående detaljplaner från 11 kommuner, däribland Sundbyberg. Stickprovet utgick från ett ordsök i planbeskrivningar.

De flesta träffarna var på ordet Miljö, därefter Exploatering. Längst ner på listan hamnade ord som Människa, Social, Dialog, Jämställdhet, Jämlikhet. Tatjana menar att den fysiska markanvändningen finns med återkopplingen till de sociala målsättningarna saknas.

Slutsatser

Länsstyrelsens slutsatser visar på följande:

  • I detaljplaner för kommuner i Stockholms län saknas ofta strategier för att hantera sociala aspekter.
  • De vanligaste aspekterna som berörs är trygghet,  tillgänglighet och barnperspektivet. Dock förekommer en del svaga formuleringar.
  • Integration, segregation och jämlikhet berörs sällan.
  • I programbeskrivningarna ges mer utrymme åt sociala aspekter än i planbeskrivningarna.
  • Socioekonomiskt svagare stadsdelar i Stockholms stad (och delvis också kommuner) har generellt mer utvecklade skrivningar och strategier om sociala aspekter.
  • Tvåkönsnorm. Man talar endast utifrån män och kvinnor.

Enligt Tatjana finns det förbättringspotential när det kommer till att inkludera och utveckla skrivningar inom områdena jämställdhet, Jämlikhet, segregation och integration. Detaljplanerna behöver mer konkreta och utvecklade beskrivningar. Detaljplanerna saknar ofta kopplingar till brottsförebyggande arbete och kopplingar till sociala målsättningar i översiktsplaner.

Vem byggs det för?

Detaljplanerna behöver tydligare utveckla vilken målgrupp det byggs för. Vilka grupper/normer som ska ta del av bostäder, mötesplatser och de konsekvenser som det medför. utvecklare bör även ta hänsyn till socioekonomiska skillnader hos befolkningen. Vem har råd att bo i de nya bostäderna oavsett upplåtelseform?

Genusaspekten är också avgörande. tjejer/kvinnor upplever genomgående mer otrygghet än killar/män vilket bör tas med hänsyn till i planeringen. Kvinnor och barns närvaro i offentliga rum skapar trygghet.

Det du inte visste om planerna för Dramaten

Det du inte visste om planerna för Dramaten

Fastighetsvärlden, lokaltidningarna Vi i Sundbyberg och Mitt i Sundbyberg har redan rapporterat om nyheten. Nämligen att Operan och Dramaten har tillsammans med Vasakronan lämnat in en ansökan om planbesked till kommunen.

Varför Vasakronan?

Idag äger Vasakronan de lokaler där Operan och Dramaten huserar idag i Nacka. Hyresgästerna i det gamla kafferosteriet är uppsagda. I det attraktiva Finnberget intill Svindersviken planerar Vasakronan för nya bostäder. Så, hyresgästerna är på jakt efter nya lokaler. Eftersom att kraven för vad lokalerna ska innehålla är så specifika måste man bygga nytt. Här kommer Vasakronan in som har ritat på olika husförslag och lämnat in till hyresgästerna. Ett fördjupat arbete om vad huset ska innehålla har inletts.

År 2022 kan Operan och Dramaten stå klar

Det har tagit tid att hitta ett nytt hem, där Sundbyberg alltid har varit ett förslag. Nu har man lämnat in en ansökan om planbesked och om ett positivt beslut fattas väntar ett detaljplanarbete på omkring 2 år. Därefter byggs lokalerna.

Förslaget visar en byggnad på upp till 4 våningsplan, ljusinläpp från taket via lanterninor och en takterrass. Vasakronan jobbar nära hyresgästen i framtagningen av det förslag som man visar upp.

Processen i det här fallet är helt annorlunda. Normalt äger man en tomt och söker en hyresgäst. I det här fallet har vi en hyresgäst men ingen fastighet. Så det är lite bakvänt. Säger Per Thiberg, Affärsutvecklignschef Vasakronan.

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 3

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 3

Social hållbarhet är många saker, hög tolerans och människors lika värde är centralt. Kopplat till samhällsutveckling så handlar det bl.a. om demokrati i medborgardialog. I stadsutveckling kan man enkelt dela in berörda i två grupper. De som direkt skapar och de som sedan använder sig av det som är skapat. De som omfattas av förändringarna bör få en tydlig plattform till att uttrycka sina åsikter och förslag för att påverka utvecklingen. Sedan är det en fråga om att analysera och implementera förslagen från den gruppen.

Jag skrev ett inlägg nyligen om verktyget BRP+. Där kunde vi jämföra de tre regionerna Stockholm, Solna och Sundbyberg. En sak alla tre regioner har gemensamt är ett lågt värde i mätområdet ”Medborgardelaktighet”. Läs mer i länken.

BRP+ mäter hållbar utveckling i Svenska regioner

Deltagande stadsutveckling

Jag gillar begreppet ”Deltagande stadsutveckling” eftersom att det låter idealiskt. Om man bygger stad tillsammans med invånare så måste det ju vara ett framgångsrecept. Men det är ju inte så enkelt, särskilt när verktygen som används inte är enkla att hantera.

Alltomsundbyberg arbetar för att förenkla kommunikation, därför driver vi skolprojekt. Om vi kan ta ett aktuellt komplext stadsutvecklingsprojekt och förenkla omfattningen, få ungdomar att ta till sig den grova kravspecifikationen och skapa något konstruktivt så är vi på god väg.

Alla förstår ju att stadsutveckling är otroligt komplext med alla funktioner som ska samspela. Det är ju proffs inom sina yrkeskategorier som arbetar med det här. Att kommunicera ut detta till allmänheten på ett enkelt sätt är en utmaning, men också en nyckel till att lyckas med deltagande statsutveckling, anser jag.

 

Jämställdhet och trygghet

Jag har hört många gånger att, om man bygger stad för kvinnor så blir det tryggt för alla målgrupper. Det är förmodligen sant eftersom att kvinnor är mest utsatta i det offentliga rummet.

I ett nyhetsinlägg från konsultföretaget Tyréns skriver man om trygghet  och hur pojkar tänker olikt från tjejer.

-Både studier och erfarenhet visar att det finns mycket vi kan göra för att påverka den upplevda tryggheten i ett område. Men för att lyckas måste vi börja med att lyssna på de boende, säger Sarah Isaksson, expert på social hållbarhet på Tyréns.

 

Jämställdhet i byggbranschen

I november lyssnade jag på radio om hur det ser ut med könsintegration i branschen. Där intervjuade man Una Tellhed (Universitetslektor i Psykologi, Lunds universitet) om kön och yrkesval. Una har varit med om ett forskningsprojekt där man har analyserat anledningen till tjejers val till bl.a. byggprogrammet. Här har man utgått från tre teorier.

 

Foto: http://www.lum.lu.se

  1. Självförmåga. Kvinnor har en lägre förmåga att använda verktyg, maskiner och renovera, montera, reparera mm.
  2. Egna förväntningar. Kvinnor tror inte att de har samma utvecklingsmöjligheter som män i yrket
  3. Social tillhörighet. Kvinnor tror inte att de skulle trivas socialt i byggprogrammet med män i majoritet

Studien är intressant samtidigt som det inte direkt kommer som en överaskning.

Visa möjligheterna tidigt

Det gäller nog att introducera tjejer till byggbranschen tidigt. Allt handlar heller inte om hammare och sågar ute på byggarbetsplatsen. Byggbranschen, utan om så mycket mer.

Jag teamde ihop med Skanska och anordnade en föreläsning med drygt 60 tjejer i åk 9. Ett kul initiativ för att informera tjejer om hur andra tjejer jobbar i branschen och trivs.

Se en kort video från besöket nedan.

 

Tänk dig Sundbyberg i Minecraft

Tänk dig Sundbyberg i Minecraft

Sundbyberg stad kunde igår avslöja att man i sommar ska anställa tio sommarjobbare till att bygga de första blocken av Sundbyberg i spelet Minecraft. Ett roligt och kreativt jobb som bidrar till stadens utveckling.

Syftet är att skapa delaktighet i stadsutvecklingen bland fler invånare. – Skriver Sundbyberg i sin pressrelease

Vad är Minecraft?

Det svenskbyggda spelet låter spelaren bygga en värld i 3D i kubikmeterstora block. Genom att placera byggnadsblock och vara kreativ kan man bygga upp vad som helst själv eller tillsammans med andra. Användarnas världar sparas på egna servrar och kan besökas av den som blir inbjuden. Minecraft är faktiskt det näst mest sålda spelet genom tiderna, efter Tetris.

I bilden nedan kan du se ett exempel från Stockholms stadshus som är byggt i spelet.

Genom att bygga upp Sundbyberg i Minecraft möjliggör man för invånare och övriga att uppleva staden på ett helt nytt sätt. Via Minecraft skulle vem som helst kunna bidra till stadsutvecklingen genom egna modeller.

Digitala modeller är ett mycket bra demokrativerktyg som vi tror kan bidra till starkare medborgardialog med fler grupper i samhället, säger Stefan Bergström (C) kommunalråd och ordförande för stadsmiljö- och servicenämnden.

Så, 10 sommarjobbare med intresse för stadsutveckling, arkitektur och digitala verktyg ska få möjligheten att bygga upp ett vitruellt  Sundbyberg i skala 1:1 med hjälp av den geografiska informationen som finns tillgänglig, såsom kartbild, höjddata, vägar, järnväg, ortofoto och 3D-scanning.

För snart två år sedan demonstrerade kommunen en virtuell modell av stadskärnan i framtidspaviljongen. Där kunde besökarna med ett VR headset uppleva stadskärnan som programförslaget såg ut då. Läs mer i länken nedan.

Framtidspaviljongen vs Signalbiblioteket

Om projektet blir lyckat finns det möjlighet att fortsätta bygget av staden. Den virtuella världen kan även komma att bli ett pedagosiskt verktyg i undervisningstillfällen.

Tänk att vandra runt i Sundbyberg och uppleva Rissneleden med alla de nya husen som står klara och se tvärbanans sträckning genom Ursvik redan i år. Eller varför inte Sundbybergs nya Stadskärna! Medborgardialogen blir så mycket tydligare när man kan se utvecklingsförslagen framför sig.