Välj en sida
Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 1

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 1

Vad är Social hållbarhet kring stadsutveckling i praktiken?

Under mina år med Alltomsundbyberg har jag medverkat i medborgardialoger, öppna hus, gjort byggarbetsplatsbesök (se exempel från Tobin properties och HSB) och sett beslut om nya byggprojekt klubbas i kommunfullmäktige. Som nyfiken nybörjare i ämnet ”Stadsutveckling” försöker man ta till sig allt som  kommer ens väg.

Efter en tids studie kring hållbarhet och innebörden av den sociala dimensionen, så märker man att det är svårt att tillfredställa alla intressenters behov i medborgardialogen. Politiker påverkar med opinionsbildning och media svarar mot den. Medborgarnas yttranden påverkar men ofta ganska begränsat. Och allt är på gott och ont. I allt virrvarr av åsikter och debatt måste ju projektens framfart fortgå. Oavsett om resultatet av stadsutveckling blir en flip eller flop så lär vi oss och blir smartare, eller? Ibland kan man se en tendens av att projekt kör en linje in i kaklet, utan att ansvariga ger ljus åt kritik från medborgare. Nu menar jag städer i allmänhet. Just det här med medborgardialog är en knepig sak. Det kräver ett engagemang.

Vi testar det här med hållbarhet

Året 2017 bestämde jag mig för att helhjärtat gå in för att genomföra ett skolprojekt med drygt 140 elever i åk. 8. Projektet syftade till att vrida fokuset kring en het debatt om torget i projektet ”Sundbybergs Nya stadskärna”. Läs mer om stadens projekt här i länken nedan.

Öppet hus om nya stadskärnan

Kommunen presenterade ett förslag till planprogram som illustrerade ny bebyggelse på Sundbybergs torg varpå bl.a. ett näverk som bildades ”Trivsam Stadskärna” som motarbetade sig exploateringsförslaget med egna modeller om ett öppnare torg. I den här debatten deltog enbart vuxna människor, liksom övriga öppna hus och andra forum i stadsutvecklingsprojekt som jag har bevakat.

Så, tillbaka till skolprojektet och syftet med det.

Genom att engagera så många elever i att bygga modeller, tänkte jag att vi kunde bidra med ett tillskott från ungdomar i samrådsprocessen. Alltså fasen i ett stadsutvecklingsprojekt där bla. allmänheten får ställa frågor och lämna synpunkter.

Enkelt sagt och svårare gjort!

Helt oerfaren gav jag mig in för att söka jag sponsorer, köpa in rätt material till modellbygget, samordna med en skola och skapa ett uppdrag som fungerade med läroplanen. Men det var ju bara början, när allt det där var på plats skulle eleverna grupperas och genomföra något som jag har suttit och tänkt ihop. Det krävdes att jag besökte eleverna vid lektionerna för att följa upp.

Jag minns ett av mina första besök hos en klass. Jag knackade på i bildsalen och blev insläppt mitt i ett kaos. I mitt naiva huvud föreställde jag mig att det skulle vara en tomteverkstad när jag klev in, men så var det inte.
Jag möttes istället av en högljudd anarki innan läraren höjde rösten och berättade att jag hade kommit.

Jag hälsade på klassen och sa att jag kom för att se hur det går, sen tog jag en tur mellan grupperna. Till min förvåning hade en del ändå skissat på idéer och börjat mäta i skalorna som jag skrev om. Men jag kunde inte skaka av mig känslan av att projektet nu var bortom min kontroll.

Jag hade ju trots allt förpliktigat mig och Alltomsundbyberg till att leverera mot sponsorerna. Och jag tar mitt ansvar på största allvar så man blev ju lite nervös.

Vad hände sen?

Under besöken så märktes det att eleverna blev alltmer engagerade i uppgiften. Min tanke om att planera skolprojektet utifrån ett aktuellt stadsutvecklingsprojekt, och därav få upp intresset var en bra plan. Jag förväntade mig att eleverna skulle ta fram bra idéer för offentliga platser, men de låg långt före och arbetade mycket utifrån hållbarhet i viktiga frågor som trygghet, jämställdhet, sexualitet och etnicitet. Tydligen hade de tidigare inte arbetat organiserat i grupp och i projekt under så här lång tid (2 månader).

Det som hände sedan var att vi upptäckte nya synergieffekter av projektet. Vid mitt sista studiebesök innan vår presentation fick jag tjuvkika på de färdiga förslagen och blev positivt överraskad! Jag kunde inte föreställa mig att modellerna skulle vara så genomtänkta, och heller inte att de skriftliga motiveringarna för dem skulle vara så inkluderande. Det här var ju fantastiskt!

I galleriet nedan har vi samlat foton från projektet.

Galleriet

Med en tajt budget och tidplan kunde vi ändå åstadkomma så mycket. Under vår presentation i aulan höll vi en tävling mellan klasserna och två månaders kämparglöd avgjordes på en halvtimme. Många känslor i luften innan vi avslutade skolprojektet.

Istället för att pusta ut och knyta ihop säcken turnerade jag med modellerna från det vinnande förslaget. Jag lastade bakluckan och åkte till vårmarknaden i Sundbybergs torg. Sedan vidare till en vernissage i Signalfabrikens bibliotek.

 

 

Planerna för Ursviks västra delar

Planerna för Ursviks västra delar

Stora Ursvik är Sundbybergs största utbyggnadsprojekt och ett av de största i länet. Området bebyggs till år 2026 med bostäder med olika upplåtelseformer, gångstråk, parker och mötesplatser, idrottsanläggningar, torg, skolor och förskolor. – Sundbybergs stad

Stads och- byggnadsprojektet Stora Ursvik delades upp i två delområden. Västra Ursvik ingår i delområde 2 med anledning av att man inte kunde behandla planområdet förrän  E18 färdigställdes 2013. Ursviks västra delar är nu i ett planeringsstadie och ska få en mer stadsmässig karaktär än den övriga stadsdelen. Här kan E18 mötas av en vall som består av ett parkområde och en dagvattendamm, lite likt koloniområdet i Annedal som möter Ulvsundaleden 3km längre söderut. Nyligen annonserade Boverket om att kommuner nu kan söka statligt bidrag för grönare städer vilket är ett bra incitament för att skapa en fin vall.

 

Som en del av Ursviks vision ”Ursvik hela livet” skall även de västra delarna väva in målen Tryggt, välgjort och I det fria.

  • Genom mötesplatser, lek- och lärandemiljö, aktivitetsytor och tillgänglighet uppnår man målet om Trygghet
  • Att skapa en smart struktur genom att skapa torg, service, hållplatser för kollektivtrafik och andra färdmedel är ett delmål. Metoder och material för uppförandet av bebyggelse och rätt skala för att skapa ett trivsamt rum är receptet för att uppnå målet Välgjort
  • Slutligen bryts gränsen mot E18 av med grönska. Närheten till Igelbäckens naturreservat ska uppfylla målet I det fria.

Bebyggelsen

Som planprogrammet föreslår så ska man bygga en tät och stadslik bebyggelse. I planprogrammet har man hämtat inspiration från det promenad- och cykelvänliga Amsterdam. På så vis möjliggör man större miljövinster. Här kan två stationer för tvärbanan skapas. Läs om tvärbanans utbyggnad nedan.

Tvärbanan förlängs via Rissne och Ursvik

Inom området ”Västra Ursvik” beräknar man att uppföra 3500 nya bostäder.

I Ursviks västra delar föreslås flertalet kvarter vara mindre än dem som tidigare uppförts i Stora Ursvik. Detta för att få kortare byggnadskroppar och därmed en mer variationsrik stadsdel. Byggnadshöjden varierar också inom kvarteren, bland annat för att ge bättre ljusförhållanden i lägenheter och på gårdar. – Planprogrammet Sundbyberg stad

 

Kvarteren

I de centrala delarna föreslår man ett stadsmässigt gaurum med ca 5-7 våningshöjder med inslag av enstaka högre och lägre hus mellan 1-12 våningar. Gränderna föreslås ha lägre hushöjder för att förhålla sig till det smala gaturummet. Inom 100 m från bostaden ska det finnas en mindre ”fickpark”.
I den nordöstra delen mot skogspartiet ska hushöjden anpassas till terrängen. Bebyggelsen föreslås vara allt mellan 3-16 våningar. I kommande detaljplaner utreds hushöjderna närmare med tanke på solförhållanden. Inventeringar av området med hänsyn till bevarande av träd inväntas också.

Vissa byggnader, framförallt i centrum- och torgkvarteren kommer att i kontrast mot befintlig bebyggelse att utgöra landmärken. Särskild omsorg till gestaltning kommer att krävas.
Bostadsgårdarna lär variera från 500-1800 kvm (i övriga Stora Ursvik runt 2500kvm) för att skapa mer intima mötesplatser. Här krävs genomtänkta materialval och utformning av ytorna kopplat till solvärden mm. Men här föreslås även några större gårdar. På gårdarna får inga cykelförråd eller övriga förrådsbyggnader uppföras för att inte inkräkta på gårdsutrymmet.

Kommersiell service och andra verksamheter

I anslutning till Ursviks torg, där kollektivtrafiken är som bäst kompletteras bostadsbebyggelsen med konotrsbyggnader. Även kommersiella lokaler i bottenvåningen bidrar till att skapa liv och rörelse på torget. Verksamheter som är integrerade i bostadsbebyggelsen lokaliseras till programområdets stadsmässiga delar såsom huvudgatan, Ursviks Allé, runt Ursviks torg och i anslutning till tvärbanan.

I närområdet finns ett flertal förskolor. Med befolkningsprognosen beräknas 30-40 förskoleavdelningar behövas år 2027. Man har pekat ut ett antal tänkbara lokaliseringar. Däribland föreslås en till två friliggande förskolor placerade i bottenvåning på bostadshus.

I Ursviks västra delar förslås en 6-parallellig högstadieskola för omkring 600 elever för att täcka upp för behovet enligt prognosen. En central placering runt Ursviks torg är idén. Skolan är i behov av ca 5000 kvm. En samlokalisering av lokaler för högstadieskola och kultur- och fritidsverksamhet föreslås i en byggnad som ska fungera som en samlingsplats i Ursvik. Den ska vara öppen från morgon till kväll och innehålla allt från skola till kursverksamhet och allmänna ytor. här vill man få in en idrottshall, skolbiliotek, fritidsgård, föreningsliv mm. På så sätt bidrar man till att skapa trygghet i området.
Personallokaler för hemtjänst, behovet av gruppboende och föreningslokaler ska också utredas i detaljplanearbetet.

I planprogrammet föreslår man att utreda möjligheten att flytta den befintliga curlinghallen från centrala Sundbyberg ut till kvarnkullen. Mot Enköpingsvägen föreslås sportbyggnader för att bidra till en fin entré. På curlinghallens tak skulle en 7-mannaplan kunna anläggas. I stort föreslår man att reservera Östra delen av kvarnkullen för sport och rekreation enligt bilden nedan.

sist men inte minst ska gator och trafik fungera. Mobilitetens funktion är avgörande för att stadsdelen ska hålla ihop. Genom Västra Ursvik föreslås en ghuvudgata som en ryggrad genom området (se bild nedan). till det kompletteras kvarteren med lokalgator och gränder. Huvudgatan ska kombinera Tvärbanan, biltrafik med parkering samt gång- och cykelbanor.

 

Illustrationerna är hämtade från Sundbyberg stad

Tvärbanan förlängs via Rissne och Ursvik

Tvärbanan förlängs via Rissne och Ursvik

Tvärbanan byggs ut åtta kilometer mellan Norra Ulvsunda till Helenelund. Byggstart planeras under 2018. I december 2016 fastställde landstingsfullmäktige beslutet att genomföra utbyggnaden. En investering på cirka fem miljarder kronor.

Bilden ovan illustrerar en bro över Ulvsundaleden vidare in till Rissne via Valla park.

En resa från Alvik till Helenelund beräknas ta cirka 23 minuter.

 

För att möjliggöra ett smidigare resande från de norrort in till Stockholms centrala delar har man valt att dra sträckningen genom Rissne och Ursvik.

Under första kvartalet 2018 beräknas Tvärbanans Kistagren, delen vid Bromma flygplats tas upp för godkännande i stadsbyggnadsnämnden. Så tidplanen för detaljerna kring Sundbybergs sträckning väntas ännu.

 

Illustrationerna tillhör Stockholms läns landsting

 

Trivsam stadskärna firar för torget

Trivsam stadskärna firar för torget

Nätverket Trivsam stadskärna har länge kämpat för att hålla nere våningshöjderna och behålla ett öppet Sundbybergs torg i projektet Nya stadskärnan.
Vi har följt nätverket sedan det första mötet och har sett eldsjälarna organisera sig och växt sig starka från en handfull till ca 500 medlemmar idag. Nu planerar nätverket ett firande för en stor vinst i kampen om torget.

För två veckor sedan höll staden ett fukostmöte med inriktning på stadsutvecklingsprojektet. Då kunde projektets projektledare visa nya illustrationer över bl.a. torget. Här kan man se en väsentlig skillnad mot hur förslaget i det tidigare planprogrammet såg ut.

Se jämförelsen nedan

Förslaget från 2015

Förslaget 2018

Efter en lång tids kämpande med en av kärnfrågorna planerar nätverket ett firande av att torget som numera bjuder på öppnare ytor.

Måndagen 5 mars bjuder nätverket in till möte på Sundbybergs torg i samband med att Framtidspaviljongen håller öppet. Se affischen nedan.

Vi har som tidigare nämnt, följt nätverket från det första mötet. Stadskärnan är vår längsta artikelserie, det har varit spännande att följa en grupp eldsjälar kämpa för sin sak. Det hr varit kul att se att kommunen möter opinionen med kompromisser för att jobba hållbart och långsiktigt. Men planprogrammet är ännu inte spikat så det finns mycket kvar att rapportera innan detaljplanerna är klara.

Den 12 mars planeras kommunstyrelsen godkänna det reviderade planprogrammet. Ett arbete som har tagit flera år att ta fram. Snart går vi in i nästa fas.

Fortsättning följer.

Ett nytt torg i stadskärnan?

Ett nytt torg i stadskärnan?

Igår höll kommunen ett fullsatt frukostmöte med fokus på den nya stadskärnan. Mer information om tidplanen för nedgrävningarna, de tre detaljplanerna och nya illustrationsbilder mm kunde presenteras.

Stefan Bergström, ordförande i stadsmiljö och tekniska nämnden hälsar publiken välkomna och går vidare med att kort dra lite historia om järnvägen. Mälarbanan drogs 1876 genom Sundbyberg. Stationshuset stod färdigt 1877. Stationen byggdes av Stockholm Västerås Bergslagens järnväg (förkortat SBV), Sveriges största privata järnvägsföretag innan det 1944 blev förstatligat och ingick i Statens järnvägar. Järnvägssträckningen var en viktig förutsättning för hur Sundbyberg stad sedan byggdes.

Därefter tar Elin Öman, chef för projektenheten i Sundbyberg över mötet och berättar först om Mälarbanans utbyggnad. Grunden till projektet är att Trafikverket har fått i uppdrag att bygga ut Mälarbanan. Läs mer om uppdraget i länken nedan

Bakgrundsinformation Projektet mälarbanan

Pressrelease från staden nedan:

Järnvägsspår byts till en kilometerlång grön promenad

Dagens järnvägsbarriär genom centrala Sundbyberg ska försvinna. I stället ska gående, cyklister och kollektivtrafik kunna ta sig fram längs en kilometerlång promenad som kantas av trädplanteringar, restauranger, butiker och park- och torgmiljöer. Promenaden ska sträcka sig från Sundbybergs torg till den prisbelönta Marabouparken som ska få en mer framträdande roll i den nya stadskärnan.

Planprogrammet för den nya stadskärnan väntas antas vid kommunfullmäktige 12 mars. I det senaste arbetsmaterialet har det tillkommit nya torg och parker. Det omstridda torget har öppnats upp ytterligare och bjuder på luftigare ytor med mindre och lägre bebyggelse. Elin visar nya illustrationer över hur torget skulle kunna se ut samt de senast tillkomna kvarteren inom detaljplan 3.

Nya torget.

Här ser vi en förändring av bebyggelsen på torget som numera innehåller tvåvåningspaviljonger för popup-butiker och funktionsyta på upp till 3500m². Funktionsytan är till för att få in funktioner såsom butiker, stråk och mötesplatser mm.

Nya kvarter i detaljplan 3.

Den tillkommande ytan längst västerut ska ge plats för ungefär 1500 nya bostäder i tät och hög bebyggelse. En ny broförbindelse för gångtrafikanter, cyklister och bussar över till Annedal lär också anläggas. Vid stranden tänker man sig en aktivitetsyta. Till höger om bilden ligger Marabouparken.

Läs mer om ytan som tillkommer i och med förlängningen av tunnelröret västerut i länken nedan.

Klart att tunneln förlängs västerut

Som utgångspunkt i planeringen vill man att staden ska vara trivsam och trygg. Med verksamheter i gatuplan som samspelar med de gående på trottoaren och bostäder med virtuell kontakt med gatan. Sedan vill kommunen att kulturhistoriskt intressanta byggnader ska utvecklas varsamt och fortsätta till att bidra till stadsmiljön i Sundbyberg.

Som programförslaget är ritat nu så är det slutna bostadskvarter med upphöjda bjälklagsgårdar för att möjliggöra att solens ljus tar sig in. Bilden nedan visar hushöjderna med upp till 14 våningar längst västerut och i söderläget ska det vara lägre bebyggelse för att få ljusinsläpp.

Elin fortsätter att berätta om nästa utgångspunkt i planprogrammet. Och det är det politiskt antagna mobilitetsprogrammet. Stort fokus på det hållbara resandet där gångtrafikanter prioriteras högst, därefter cykel och kollektivtrafik mm enligt pyramiden nedan.

Vad pågår just nu?

Under 2018 kommer några stora milstolpar i projektet Nya stadskärnan.

  • Antagande av planprogrammet förväntas i kommunfullmäktige 12 mars
  • Samråd inleds för detaljplan 1 (resecentrum, stationshuset och torget).
  • Granskning av Trafikverkets järnvägsplan i höst.
  • Trafikverket påbörjar förberedande arbeten i höst.

Byggtid

Förberedande arbete påbörjas 2018. Därefter inleder Trafikverket arbetet med att bygga ett tillfälligt spår tidigast 2019. Bygget av det första tunnelröret (tunnelrör 1) påbörjas 2020, bygget med tunnelrör 2 påbörjas 2025. Projektet Mälarbanan är klart tidigast 2028. Den nya stadskärnan: bostäder, kontor, ledningar, gator, torg, förskolor byggs allt eftersom det är möjligt.