Välj en sida
Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 5

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 5

De senaste veckorna har bestått av ett intensivt modellbyggande av Råsta. Det var en lång startsträcka i att tänka 20 år fram i tiden för ett gäng 14-åringar, men kort därefter var verkstaden i full produktion. Det har varit ganska överväldigande att ta till sig informationen om allt från själva uppdraget till föreläsningarna och förutsättningarna i området. Det var roligt att många av eleverna känner väl till området. Studiebesöket gav alla en anknytning.

Intresset för området ökar

När vi startade igång projektet, så visste vi inte mer än att kommunen inledde en förstudie kring Enköpingsvägen (där Råstaområdet ingår). För övrigt var det ingen större fokus på området annat än att stadens tjänstemän tyckte att området passade bra för skolprojektet. Med anledning av att det är en bra plats att planera offentliga platser på.

Sedan starten har det dykt upp nyheter kring olika aktörer som vill göra anspråk på området. En bygglovsansökan för en tillfällig återvinningscentral i Råsta gärde har lämnats in till staden. Operan & Dramaten har också lämnat in en ansökan om planbesked i området där Örskolans modulbyggnader står idag.

 

Politiken debatterar Råsta

24 april sammanträdde kommunfullmäktige och diskuterade den antagna översiktsplanen. Där uppstod en frågeväxling som handlade om bebyggelse i Råsta kulle och Råsta gärde, och om Översiktsplanen möjliggör det. Råsta gärde är det område där den tillfälliga återvinningscentralen diskuteras. Se bild ovan.

Läs mer om Översiktsplanen 2030 här!

Framtiden för området är uppe för diskussion och skolprojektet kommer in i rätt tidpunkt!

Snart klara

Vi är inne i den sista veckan för projektet. De skriftliga presentationerna ska knyta ihop säcken innan vi ställer ut gruppernas modeller. Återigen kommer besökarna att få rösta fram den bästa gruppens idéer.

Översiktsplanen Urbant och Hållbart

Översiktsplanen Urbant och Hållbart

Nu har kommunfullmäktige antagit förslaget till ny Översiktplan för Sundbyberg 2030 – Urbant och hållbart.

En översiktsplan är stadens viktigaste strategiska styrdokument när det gäller att skapa framtidens Sundbyberg. Det är i översiktsplanen vi beskriver hur vi vill att staden ska utvecklas de kommande åren. – Förord i Översiktsplanen

Dokumentet visar en analys av kommunens tillväxt och läge i förhållande till närliggande kommuner. Befolkningen i Sundbyberg rör sig mycket över kommungränserna vilket ställer krav på samplanering med Stockholm och Solna. Översiktsplanen grundar sig i Sundbybergs ”Vision 2030 – Sundbyberg växer med dig” som antogs hösten 2016. Läs mer om visionen nedan

Visionskväll om Sundbybergs framtid

Översiktsplanen beskriver vidare om stadens utvecklingsområden (Hallonbergen/Ör, Rissne, Nya stadskärnan, Enköpingsvägen och Stora Ursvik), förstärkning av entréer till staden mm.

Här nämns det också att staden planerar att utöka naturreservatet Kymlinge med den omtalade norra delen. Vilket är intressant med tanke på att fastighetsägaren Vasakronan arbetar med koncept för att bebygga den delen. Läs mer om Vasakronans projekt nedan.

Stadsdel Kymlinge Del 2. Doughnut districts

Stadsutveckling som process, inte en produkt

Under samma tidpunkt som översiktsplanen antogs, besökte jag WSP under ett frukostseminarium igår om den inkluderande staden. Där talade några begåvade arkitekter, forskare och ingenjörer om hur man bör arbeta med Social hållbarhet i stadsutveckling.

En man (som jag inte minns namnet på) visade delar av sin avhandling om arkitektur. Han berättade om stadsutveckling såsom ett kvarter eller ett torg som en process och inte en produkt. Det han menade är att arkitekter och byggherrar ofta ser en bebyggelse som en produkt, när det istället bör ses som en löpande process. Politiker och branschfolk talar ofta om att bygga hus som ska stå i hundra år, och om en byggnad ska fylla en funktion under tiden så måste den anpassas och utvecklas löpande. För det är ju främst platsen där byggnaden står som utvecklar funktionen.

Ett exempel kan vara att det idag är modernt att omvandla industrilokaler till bostäder. Varför då? Jo, för att tiden och platsen för industrin har sakta utvecklats till ett tätbebyggt bostadsområde, och då kan lokalerna fylla ett nytt behov.

Budskapet som mannen ville förmedla i sin presentation var att se stadsutveckling som en ständig process, och att involvera förvaltningen redan i visionsstadiet. Så att man tar hand om fastigheten och följer visionen om hur platsen är tänkt att fungera.

Hur planerar kommuner offentliga platser?

Helena Klintström arbetar med hållbar stadsutveckling på WSP. Helena talar om hur kommuner arbetar med utvecklingen av offentliga platser. Under utvecklingen av en offentlig plats såsom ett torg stiter oftast en sluten grupp och planerar trevliga saker att fylla torget med. En plats med ett Café och en aktivitetsyta är ju goda idéer men är det egentligen vad området saknar? Om du besöker ett nybyggt torg efter ett år, vem ser du vistas där? Fyller torget det behov som området har?

Det är viktigt att investera resurser på ett smart sätt. Och det genom en gedigen behovsanalys med hänsyn till de sociala behoven.

Sociala målsättningar i översiktsplanen

Under seminariet lyssnade vi till Länsstyrelsen Stockholms planchef Tatjana Joksimović som talade om Sociala målsättningar i översiktsplanen. Tatjana visade bilder och berättade om underskottet av bostäder, förändringar i upplåtelseformer (fler bostadsrätter och färre hyresrätter över tid) och socialt medveten detaljplanering. Hon talar om nationella, regionala och kommunala målen kopplat till de globala hållbarhetsmålen.

Vi kan inte hävda att vi jobbar med hållbar stadsplanering om vi inte jobbar mycket med sociala värden, säger Tanjana

Länsstyrelsen genomförde ett stickprov på 20 pågående detaljplaner från 11 kommuner, däribland Sundbyberg. Stickprovet utgick från ett ordsök i planbeskrivningar.

De flesta träffarna var på ordet Miljö, därefter Exploatering. Längst ner på listan hamnade ord som Människa, Social, Dialog, Jämställdhet, Jämlikhet. Tatjana menar att den fysiska markanvändningen finns med återkopplingen till de sociala målsättningarna saknas.

Slutsatser

Länsstyrelsens slutsatser visar på följande:

  • I detaljplaner för kommuner i Stockholms län saknas ofta strategier för att hantera sociala aspekter.
  • De vanligaste aspekterna som berörs är trygghet,  tillgänglighet och barnperspektivet. Dock förekommer en del svaga formuleringar.
  • Integration, segregation och jämlikhet berörs sällan.
  • I programbeskrivningarna ges mer utrymme åt sociala aspekter än i planbeskrivningarna.
  • Socioekonomiskt svagare stadsdelar i Stockholms stad (och delvis också kommuner) har generellt mer utvecklade skrivningar och strategier om sociala aspekter.
  • Tvåkönsnorm. Man talar endast utifrån män och kvinnor.

Enligt Tatjana finns det förbättringspotential när det kommer till att inkludera och utveckla skrivningar inom områdena jämställdhet, Jämlikhet, segregation och integration. Detaljplanerna behöver mer konkreta och utvecklade beskrivningar. Detaljplanerna saknar ofta kopplingar till brottsförebyggande arbete och kopplingar till sociala målsättningar i översiktsplaner.

Vem byggs det för?

Detaljplanerna behöver tydligare utveckla vilken målgrupp det byggs för. Vilka grupper/normer som ska ta del av bostäder, mötesplatser och de konsekvenser som det medför. utvecklare bör även ta hänsyn till socioekonomiska skillnader hos befolkningen. Vem har råd att bo i de nya bostäderna oavsett upplåtelseform?

Genusaspekten är också avgörande. tjejer/kvinnor upplever genomgående mer otrygghet än killar/män vilket bör tas med hänsyn till i planeringen. Kvinnor och barns närvaro i offentliga rum skapar trygghet.

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 4

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 4

Vad är uppdraget?

Jag funderade länge över hur vi kan skapa ett grupparbete men ändå underlätta för lärarna att sätta individuella betyg för varje elev. Jag tog fram ett förslag som kombinerade de båda delarna. Min vision är att få eleverna att tänka organisatoriskt, själva ta ett eget ansvar och delegera uppgifter. I infografiken nedan illustrerade jag hur det ska se ut.

Självklart är det lättare sagt än gjort och det kommer att ta ett tag för eleverna att lista ut en metod för hur det ska fungera. Men det är medräknat i tidplanen den här gången.

 

Föreläsningar för eleverna

Nu har projektet startat. Vi har genomfört ett studiebesök i råstaområdet och eleverna börjar planera för sina modeller. Vid två tillfällen de senaste två veckorna har vi bjudit in tre föreläsare.

Sima Ghaemi (Projektledare Skanska) talade om hur Skanska analyserar trender och hur framtidens boende ser ut. Hon talade om hur Skanska ser till helheten i hur man bygger städer, med referens till Sundbypark som Skanska planerar i Hallonbergen.

Läs mer om Sundbypark nedan

Frukostmöte med fokus på Hallonbergen

Anna Denell (Hållbarhetschef Vasakronan) föreläste om hållbarhet i byggbranschen. Anna talade om hur Vasakronan arbetar för att minska negativ miljöpåverkan i nya och befintliga fastigheter. Per Thiberg (Affärsutvecklingschef Vasakronan) berättade om deras omvärldsbevakning. Hur förändringar i det offentliga rummet påverkar flöden och rörelser. Hur man tänker nytt och involverar olika människor i processen att skapa.

Läs mer om Vasakronans pågående projekt i Sundbyberg nedan

Sätta Kronan på verket

 

 

Sima Ghaemi från Skanska

Anna Denell och Per Thiberg från Vasakronan

Modellbygget tar fart

Nu kommer den tyngsta fasen att pågå i några veckor. Eleverna formar sina koncept och jobbar med modellerna för fullt. Många viljor och prioriteringar ska tas hänsyn till. Det är nu det enskilda ansvaret sätts på prov. Det är även nu som idéerna om hur eleverna uppfattar framtidens offentliga platser realiseras. Hur ser man på mobilitet, mötesplatser, arbetsplatser, boende mm.

 

Det du inte visste om planerna för Dramaten

Det du inte visste om planerna för Dramaten

Fastighetsvärlden, lokaltidningarna Vi i Sundbyberg och Mitt i Sundbyberg har redan rapporterat om nyheten. Nämligen att Operan och Dramaten har tillsammans med Vasakronan lämnat in en ansökan om planbesked till kommunen.

Varför Vasakronan?

Idag äger Vasakronan de lokaler där Operan och Dramaten huserar idag i Nacka. Hyresgästerna i det gamla kafferosteriet är uppsagda. I det attraktiva Finnberget intill Svindersviken planerar Vasakronan för nya bostäder. Så, hyresgästerna är på jakt efter nya lokaler. Eftersom att kraven för vad lokalerna ska innehålla är så specifika måste man bygga nytt. Här kommer Vasakronan in som har ritat på olika husförslag och lämnat in till hyresgästerna. Ett fördjupat arbete om vad huset ska innehålla har inletts.

År 2022 kan Operan och Dramaten stå klar

Det har tagit tid att hitta ett nytt hem, där Sundbyberg alltid har varit ett förslag. Nu har man lämnat in en ansökan om planbesked och om ett positivt beslut fattas väntar ett detaljplanarbete på omkring 2 år. Därefter byggs lokalerna.

Förslaget visar en byggnad på upp till 4 våningsplan, ljusinläpp från taket via lanterninor och en takterrass. Vasakronan jobbar nära hyresgästen i framtagningen av det förslag som man visar upp.

Processen i det här fallet är helt annorlunda. Normalt äger man en tomt och söker en hyresgäst. I det här fallet har vi en hyresgäst men ingen fastighet. Så det är lite bakvänt. Säger Per Thiberg, Affärsutvecklignschef Vasakronan.

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 3

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 3

Social hållbarhet är många saker, hög tolerans och människors lika värde är centralt. Kopplat till samhällsutveckling så handlar det bl.a. om demokrati i medborgardialog. I stadsutveckling kan man enkelt dela in berörda i två grupper. De som direkt skapar och de som sedan använder sig av det som är skapat. De som omfattas av förändringarna bör få en tydlig plattform till att uttrycka sina åsikter och förslag för att påverka utvecklingen. Sedan är det en fråga om att analysera och implementera förslagen från den gruppen.

Jag skrev ett inlägg nyligen om verktyget BRP+. Där kunde vi jämföra de tre regionerna Stockholm, Solna och Sundbyberg. En sak alla tre regioner har gemensamt är ett lågt värde i mätområdet ”Medborgardelaktighet”. Läs mer i länken.

BRP+ mäter hållbar utveckling i Svenska regioner

Deltagande stadsutveckling

Jag gillar begreppet ”Deltagande stadsutveckling” eftersom att det låter idealiskt. Om man bygger stad tillsammans med invånare så måste det ju vara ett framgångsrecept. Men det är ju inte så enkelt, särskilt när verktygen som används inte är enkla att hantera.

Alltomsundbyberg arbetar för att förenkla kommunikation, därför driver vi skolprojekt. Om vi kan ta ett aktuellt komplext stadsutvecklingsprojekt och förenkla omfattningen, få ungdomar att ta till sig den grova kravspecifikationen och skapa något konstruktivt så är vi på god väg.

Alla förstår ju att stadsutveckling är otroligt komplext med alla funktioner som ska samspela. Det är ju proffs inom sina yrkeskategorier som arbetar med det här. Att kommunicera ut detta till allmänheten på ett enkelt sätt är en utmaning, men också en nyckel till att lyckas med deltagande statsutveckling, anser jag.

 

Jämställdhet och trygghet

Jag har hört många gånger att, om man bygger stad för kvinnor så blir det tryggt för alla målgrupper. Det är förmodligen sant eftersom att kvinnor är mest utsatta i det offentliga rummet.

I ett nyhetsinlägg från konsultföretaget Tyréns skriver man om trygghet  och hur pojkar tänker olikt från tjejer.

-Både studier och erfarenhet visar att det finns mycket vi kan göra för att påverka den upplevda tryggheten i ett område. Men för att lyckas måste vi börja med att lyssna på de boende, säger Sarah Isaksson, expert på social hållbarhet på Tyréns.

 

Jämställdhet i byggbranschen

I november lyssnade jag på radio om hur det ser ut med könsintegration i branschen. Där intervjuade man Una Tellhed (Universitetslektor i Psykologi, Lunds universitet) om kön och yrkesval. Una har varit med om ett forskningsprojekt där man har analyserat anledningen till tjejers val till bl.a. byggprogrammet. Här har man utgått från tre teorier.

 

Foto: http://www.lum.lu.se

  1. Självförmåga. Kvinnor har en lägre förmåga att använda verktyg, maskiner och renovera, montera, reparera mm.
  2. Egna förväntningar. Kvinnor tror inte att de har samma utvecklingsmöjligheter som män i yrket
  3. Social tillhörighet. Kvinnor tror inte att de skulle trivas socialt i byggprogrammet med män i majoritet

Studien är intressant samtidigt som det inte direkt kommer som en överaskning.

Visa möjligheterna tidigt

Det gäller nog att introducera tjejer till byggbranschen tidigt. Allt handlar heller inte om hammare och sågar ute på byggarbetsplatsen. Byggbranschen, utan om så mycket mer.

Jag teamde ihop med Skanska och anordnade en föreläsning med drygt 60 tjejer i åk 9. Ett kul initiativ för att informera tjejer om hur andra tjejer jobbar i branschen och trivs.

Se en kort video från besöket nedan.