Välj en sida
Strandliv. En ny aktivitetspark

Strandliv. En ny aktivitetspark

Sommaren är här och båtklubbens båtar är sjösatta. Det innebär att ytan för uppställningsplatserna är fri. Då har staden passat på att iordningställa en ny aktivitetspark för liv och rörelse. Igår invigdes parken av Johan Storåkers (Ordförande Kultur och fritidsnämnden) tillsammans med Stefan Bergström (Ordförande Stadsmiljö och tekniska nämnden).

Strandliv i regi av Parkliv

Strandliv har man valt att kalla den nya parken. Här kan du prova på att spela Boule, utmana dina kompisar i Pingis eller Basket och åka i den nya pumptracken alldeles gratis. Intill aktivitetsytan finns ett Café med lite bord och stolar runt om. Strandliv förvaltas av Marabouparkens restaurang Parkliv, därav namnet 🙂

Flera lyft längs strandpromenaden väntas i år

Stefan Bergström kunde berätta att kommunen även ska göra iordning fler platser längs strandpromenaden ända bort till Solna. Gångvägen under Bällstabron ska lyftas till en tryggare och trevligare plats. Staden ska även arbeta för att kombinera gång och cykelstråk längs promenaden. Johan Storåkers nämner att Projektet Strandliv är ett lagarbete mellan politiker, tjänstemän och medborgare från föreningsliv mm.

Invigninen avslutas med en fika i det soliga vädret.

Se vår video från invigningen här

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 6

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 6

I fredags avslutades skolprojektet med en utställning. Hela dagen gick åt att fixa de sista detaljerna och förbereda presentationerna. Modellerna kompletteras med beskrivningar och visionsbilder. När allt kommer på plats såg jag själv för första gången helheten hos grupperna. Vid mina besök vid lektionerna har man sett lite fragment av vad de arbetade med för tillfället, så det var extra kul att få se slutprodukterna.

Nu skulle 150 tonåringar för första gången redovisa ett projektarbete kring ett aktuellt stadsutvecklingsprojekt inför kommunpolitiker och tjänstemän, föräldrar, byggaktörer och media.
Eleverna var förväntansfulla och nervösa av uppenbara anledningar. Många kände en stor ära och uppskattning för intresset och det är vad skolan ska handla om!

Utställning av framtidens hållbara offentliga platser

Presentationen och utställningen gick riktigt bra. Det var en intensiv eftermiddag där eleverna fick träna på sin presentationsteknik. Själv gick jag runt och lyssnade på hur de motiverade sina modeller och tankarna bakom. De har verkligen anammat hållbarhetstänket och med deras visioner finns det ingen oro för framtidens stadsplanerare 🙂

I knappen nedan kan du läsa några av de artiklar som skrevs om skolprojektet. Det är riktigt kul att eleverna får uppmärksamhet för sina insatser!

Pressklipp

 

Utställningen avslutades med en tävling där besökarna fick rösta fram den bästa modellen utifrån olika frågeställningar. Resultatet om vinnaren avslöjades direkt och 2:a och 3:e platsen fick undersökas närmare i efterhand. Eftersom att grupperna bara hade 2-3 representanter vid utställningen kommer vi att hålla en prisutdelning med eleverna innan skolavslutningen.

I bilden nedan kan du se lite av de kommentar vi fick på projektet av våra besökare.

Under projektet samarbetade jag med flera ämnen och lärare som gjorde allt detta möjligt. Jag jag vill passa på att tacka följande:

Erika Klåvus – Bildlärare
Muhammad Arshad – Tekniklärare
Bo Maurin – Tekniklärare
Åsa Fredriksson – Slöjdlärare
Karl-Erik Spåman – Slöjdlärare
Björn Danielsson – SO-lärare
Fredrik Tranehed – SO-lärare
Sudhagar Raghupathy – SO-lärare
Per Nilsson – Rektor
Malin Måhlberg – Bitr. rektor

 

 

Sundbyberg är en frizon där man kan prova nya saker.

Sundbyberg är en frizon där man kan prova nya saker.

Igår bjöd kommunen in till det sedvanliga frukostmötet som hålls 4ggr/år. Varje frukostmöte håller en särskilld agenda med ett fokusområde.

Sundbyberg växer med näringslivet.

Ett brett och väl fungerande näringsliv är en viktig förutsättning för tillväxten i Sundbyberg. Samverkan och en positiv attityd till företag och entreprenörer bidrar till en hållbar utveckling och har en avgörande betydelse för jobben och välfärden. – Skriver Sundbyberg inför gårdagens frukostmöte

Mikael T. Eriksson öppnar morgonens frukostmöte.

Mikael berättar om hur Sundbyberg arbetar för att skapa goda förutsättningar för företagen och företagsamheten i staden. Företagens samverkan med kommun har inte varit så tillfredställande som många har önskat. Men denna gång har fler företag än någonsin tidigare deltagit i den årliga undersökningen av företagsklimatet i staden. Stadens attityd till företagandet har också förbättrats.

Mikael passar på att göra lite reklam för Viktor Rydbergs skola som öppnade sitt högstatium i höstas. Skolan planerar nu att öppna ett gymnasium i staden. Gymnasiet kan konkurrera om elever som kanske annars föredrar gymnasieskolor i Stockholms innerstad och andra välrenommerade skolor inärliggande kommuner.  Ett bra komplement till stadens redan lite nischade gymnasieskolor såsom Grillska och IT-gymnasiet.

Mikael fortsätter med nyheter om den nya multisporthallen som planeras att byggas i idrottsplatsen, och att kommunen snart kan presentera ett utkast till detaljplan 1 i stadsutvecklingprojektet Nya Stadskärnan.

Läs mer om detaljplanerna för Nya stadskärnan här

Planprogrammet är nu godkänt

Mikael avslutar med att tala om att Sundbybergs tillväxt inte uppskattas av alla men att det är positivt att Sundbyberg är en frizon där man kan prova nya saker.

Daniella Waldfogel från Stockholms handelskammare.

Mötets första gästtalare Daniella kommer från Stockholms Handelskammare. Hon inleder med att berätta kort om vad Stockholms handelskammare gör.

Vi ser oss själva som näringslivets borgmästare. Vi kartlägger bl.a. trender inom bostads- och arbetsplatsutvecklingen. Vi tar ett helhetsgrepp om huvudstadsregionen Stockholm/Uppsal. Där ingår två landsting och 34 kommuner. Vi är näringslivets röst samlad.

Daniella berättar några positiva nyheter om hur Sundbyberg och Stockholm ligger till i rankningen av bästa företagsklimatet. Nr 7 i världen. Stockholm är även den snabbast växande storstaden i Europa. Men baksidan av myntet är att vi faktiskt lider av kontorsbrist och bostadsbrist. Detta sätter tryck på byggare och fastighetsförvaltare. Idag upplever vi den högsta nivån av arbetskraftsbrist på 10 år. Det beror dels på kompetensbrist och behållning av kompetens.

Atrium Ljungberg om förvaltning av arbetsplatser.

Nästa gästtalare är Magnus Källgren, affärsutvecklare hos Atrium Ljungberg. I Sundbyberg äger fastighetsbolaget en större kontorslokal på omkring 30 000kvm i Marabou. Magnus ställer sig positiv till Sundbybergs stora utvecklingsplaner och att de är så långsiktiga. Det finns definitvt möjligheter för Atrium  Ljungberg att fortsätta investera i staden.

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 5

Hållbar stadsutveckling börjar i ungdomen Del 5

De senaste veckorna har bestått av ett intensivt modellbyggande av Råsta. Det var en lång startsträcka i att tänka 20 år fram i tiden för ett gäng 14-åringar, men kort därefter var verkstaden i full produktion. Det har varit ganska överväldigande att ta till sig informationen om allt från själva uppdraget till föreläsningarna och förutsättningarna i området. Det var roligt att många av eleverna känner väl till området. Studiebesöket gav alla en anknytning.

Intresset för området ökar

När vi startade igång projektet, så visste vi inte mer än att kommunen inledde en förstudie kring Enköpingsvägen (där Råstaområdet ingår). För övrigt var det ingen större fokus på området annat än att stadens tjänstemän tyckte att området passade bra för skolprojektet. Med anledning av att det är en bra plats att planera offentliga platser på.

Sedan starten har det dykt upp nyheter kring olika aktörer som vill göra anspråk på området. En bygglovsansökan för en tillfällig återvinningscentral i Råsta gärde har lämnats in till staden. Operan & Dramaten har också lämnat in en ansökan om planbesked i området där Örskolans modulbyggnader står idag.

 

Politiken debatterar Råsta

24 april sammanträdde kommunfullmäktige och diskuterade den antagna översiktsplanen. Där uppstod en frågeväxling som handlade om bebyggelse i Råsta kulle och Råsta gärde, och om Översiktsplanen möjliggör det. Råsta gärde är det område där den tillfälliga återvinningscentralen diskuteras. Se bild ovan.

Läs mer om Översiktsplanen 2030 här!

Framtiden för området är uppe för diskussion och skolprojektet kommer in i rätt tidpunkt!

Snart klara

Vi är inne i den sista veckan för projektet. De skriftliga presentationerna ska knyta ihop säcken innan vi ställer ut gruppernas modeller. Återigen kommer besökarna att få rösta fram den bästa gruppens idéer.

Översiktsplanen Urbant och Hållbart

Översiktsplanen Urbant och Hållbart

Nu har kommunfullmäktige antagit förslaget till ny Översiktplan för Sundbyberg 2030 – Urbant och hållbart.

En översiktsplan är stadens viktigaste strategiska styrdokument när det gäller att skapa framtidens Sundbyberg. Det är i översiktsplanen vi beskriver hur vi vill att staden ska utvecklas de kommande åren. – Förord i Översiktsplanen

Dokumentet visar en analys av kommunens tillväxt och läge i förhållande till närliggande kommuner. Befolkningen i Sundbyberg rör sig mycket över kommungränserna vilket ställer krav på samplanering med Stockholm och Solna. Översiktsplanen grundar sig i Sundbybergs ”Vision 2030 – Sundbyberg växer med dig” som antogs hösten 2016. Läs mer om visionen nedan

Visionskväll om Sundbybergs framtid

Översiktsplanen beskriver vidare om stadens utvecklingsområden (Hallonbergen/Ör, Rissne, Nya stadskärnan, Enköpingsvägen och Stora Ursvik), förstärkning av entréer till staden mm.

Här nämns det också att staden planerar att utöka naturreservatet Kymlinge med den omtalade norra delen. Vilket är intressant med tanke på att fastighetsägaren Vasakronan arbetar med koncept för att bebygga den delen. Läs mer om Vasakronans projekt nedan.

Stadsdel Kymlinge Del 2. Doughnut districts

Stadsutveckling som process, inte en produkt

Under samma tidpunkt som översiktsplanen antogs, besökte jag WSP under ett frukostseminarium igår om den inkluderande staden. Där talade några begåvade arkitekter, forskare och ingenjörer om hur man bör arbeta med Social hållbarhet i stadsutveckling.

En man (som jag inte minns namnet på) visade delar av sin avhandling om arkitektur. Han berättade om stadsutveckling såsom ett kvarter eller ett torg som en process och inte en produkt. Det han menade är att arkitekter och byggherrar ofta ser en bebyggelse som en produkt, när det istället bör ses som en löpande process. Politiker och branschfolk talar ofta om att bygga hus som ska stå i hundra år, och om en byggnad ska fylla en funktion under tiden så måste den anpassas och utvecklas löpande. För det är ju främst platsen där byggnaden står som utvecklar funktionen.

Ett exempel kan vara att det idag är modernt att omvandla industrilokaler till bostäder. Varför då? Jo, för att tiden och platsen för industrin har sakta utvecklats till ett tätbebyggt bostadsområde, och då kan lokalerna fylla ett nytt behov.

Budskapet som mannen ville förmedla i sin presentation var att se stadsutveckling som en ständig process, och att involvera förvaltningen redan i visionsstadiet. Så att man tar hand om fastigheten och följer visionen om hur platsen är tänkt att fungera.

Hur planerar kommuner offentliga platser?

Helena Klintström arbetar med hållbar stadsutveckling på WSP. Helena talar om hur kommuner arbetar med utvecklingen av offentliga platser. Under utvecklingen av en offentlig plats såsom ett torg stiter oftast en sluten grupp och planerar trevliga saker att fylla torget med. En plats med ett Café och en aktivitetsyta är ju goda idéer men är det egentligen vad området saknar? Om du besöker ett nybyggt torg efter ett år, vem ser du vistas där? Fyller torget det behov som området har?

Det är viktigt att investera resurser på ett smart sätt. Och det genom en gedigen behovsanalys med hänsyn till de sociala behoven.

Sociala målsättningar i översiktsplanen

Under seminariet lyssnade vi till Länsstyrelsen Stockholms planchef Tatjana Joksimović som talade om Sociala målsättningar i översiktsplanen. Tatjana visade bilder och berättade om underskottet av bostäder, förändringar i upplåtelseformer (fler bostadsrätter och färre hyresrätter över tid) och socialt medveten detaljplanering. Hon talar om nationella, regionala och kommunala målen kopplat till de globala hållbarhetsmålen.

Vi kan inte hävda att vi jobbar med hållbar stadsplanering om vi inte jobbar mycket med sociala värden, säger Tanjana

Länsstyrelsen genomförde ett stickprov på 20 pågående detaljplaner från 11 kommuner, däribland Sundbyberg. Stickprovet utgick från ett ordsök i planbeskrivningar.

De flesta träffarna var på ordet Miljö, därefter Exploatering. Längst ner på listan hamnade ord som Människa, Social, Dialog, Jämställdhet, Jämlikhet. Tatjana menar att den fysiska markanvändningen finns med återkopplingen till de sociala målsättningarna saknas.

Slutsatser

Länsstyrelsens slutsatser visar på följande:

  • I detaljplaner för kommuner i Stockholms län saknas ofta strategier för att hantera sociala aspekter.
  • De vanligaste aspekterna som berörs är trygghet,  tillgänglighet och barnperspektivet. Dock förekommer en del svaga formuleringar.
  • Integration, segregation och jämlikhet berörs sällan.
  • I programbeskrivningarna ges mer utrymme åt sociala aspekter än i planbeskrivningarna.
  • Socioekonomiskt svagare stadsdelar i Stockholms stad (och delvis också kommuner) har generellt mer utvecklade skrivningar och strategier om sociala aspekter.
  • Tvåkönsnorm. Man talar endast utifrån män och kvinnor.

Enligt Tatjana finns det förbättringspotential när det kommer till att inkludera och utveckla skrivningar inom områdena jämställdhet, Jämlikhet, segregation och integration. Detaljplanerna behöver mer konkreta och utvecklade beskrivningar. Detaljplanerna saknar ofta kopplingar till brottsförebyggande arbete och kopplingar till sociala målsättningar i översiktsplaner.

Vem byggs det för?

Detaljplanerna behöver tydligare utveckla vilken målgrupp det byggs för. Vilka grupper/normer som ska ta del av bostäder, mötesplatser och de konsekvenser som det medför. utvecklare bör även ta hänsyn till socioekonomiska skillnader hos befolkningen. Vem har råd att bo i de nya bostäderna oavsett upplåtelseform?

Genusaspekten är också avgörande. tjejer/kvinnor upplever genomgående mer otrygghet än killar/män vilket bör tas med hänsyn till i planeringen. Kvinnor och barns närvaro i offentliga rum skapar trygghet.