Välj en sida

Nu har kommunfullmäktige antagit förslaget till ny Översiktplan för Sundbyberg 2030 – Urbant och hållbart.

En översiktsplan är stadens viktigaste strategiska styrdokument när det gäller att skapa framtidens Sundbyberg. Det är i översiktsplanen vi beskriver hur vi vill att staden ska utvecklas de kommande åren. – Förord i Översiktsplanen

Dokumentet visar en analys av kommunens tillväxt och läge i förhållande till närliggande kommuner. Befolkningen i Sundbyberg rör sig mycket över kommungränserna vilket ställer krav på samplanering med Stockholm och Solna. Översiktsplanen grundar sig i Sundbybergs ”Vision 2030 – Sundbyberg växer med dig” som antogs hösten 2016. Läs mer om visionen nedan

Visionskväll om Sundbybergs framtid

Översiktsplanen beskriver vidare om stadens utvecklingsområden (Hallonbergen/Ör, Rissne, Nya stadskärnan, Enköpingsvägen och Stora Ursvik), förstärkning av entréer till staden mm.

Här nämns det också att staden planerar att utöka naturreservatet Kymlinge med den omtalade norra delen. Vilket är intressant med tanke på att fastighetsägaren Vasakronan arbetar med koncept för att bebygga den delen. Läs mer om Vasakronans projekt nedan.

Stadsdel Kymlinge Del 2. Doughnut districts

Stadsutveckling som process, inte en produkt

Under samma tidpunkt som översiktsplanen antogs, besökte jag WSP under ett frukostseminarium igår om den inkluderande staden. Där talade några begåvade arkitekter, forskare och ingenjörer om hur man bör arbeta med Social hållbarhet i stadsutveckling.

En man (som jag inte minns namnet på) visade delar av sin avhandling om arkitektur. Han berättade om stadsutveckling såsom ett kvarter eller ett torg som en process och inte en produkt. Det han menade är att arkitekter och byggherrar ofta ser en bebyggelse som en produkt, när det istället bör ses som en löpande process. Politiker och branschfolk talar ofta om att bygga hus som ska stå i hundra år, och om en byggnad ska fylla en funktion under tiden så måste den anpassas och utvecklas löpande. För det är ju främst platsen där byggnaden står som utvecklar funktionen.

Ett exempel kan vara att det idag är modernt att omvandla industrilokaler till bostäder. Varför då? Jo, för att tiden och platsen för industrin har sakta utvecklats till ett tätbebyggt bostadsområde, och då kan lokalerna fylla ett nytt behov.

Budskapet som mannen ville förmedla i sin presentation var att se stadsutveckling som en ständig process, och att involvera förvaltningen redan i visionsstadiet. Så att man tar hand om fastigheten och följer visionen om hur platsen är tänkt att fungera.

Hur planerar kommuner offentliga platser?

Helena Klintström arbetar med hållbar stadsutveckling på WSP. Helena talar om hur kommuner arbetar med utvecklingen av offentliga platser. Under utvecklingen av en offentlig plats såsom ett torg stiter oftast en sluten grupp och planerar trevliga saker att fylla torget med. En plats med ett Café och en aktivitetsyta är ju goda idéer men är det egentligen vad området saknar? Om du besöker ett nybyggt torg efter ett år, vem ser du vistas där? Fyller torget det behov som området har?

Det är viktigt att investera resurser på ett smart sätt. Och det genom en gedigen behovsanalys med hänsyn till de sociala behoven.

Sociala målsättningar i översiktsplanen

Under seminariet lyssnade vi till Länsstyrelsen Stockholms planchef Tatjana Joksimović som talade om Sociala målsättningar i översiktsplanen. Tatjana visade bilder och berättade om underskottet av bostäder, förändringar i upplåtelseformer (fler bostadsrätter och färre hyresrätter över tid) och socialt medveten detaljplanering. Hon talar om nationella, regionala och kommunala målen kopplat till de globala hållbarhetsmålen.

Vi kan inte hävda att vi jobbar med hållbar stadsplanering om vi inte jobbar mycket med sociala värden, säger Tanjana

Länsstyrelsen genomförde ett stickprov på 20 pågående detaljplaner från 11 kommuner, däribland Sundbyberg. Stickprovet utgick från ett ordsök i planbeskrivningar.

De flesta träffarna var på ordet Miljö, därefter Exploatering. Längst ner på listan hamnade ord som Människa, Social, Dialog, Jämställdhet, Jämlikhet. Tatjana menar att den fysiska markanvändningen finns med återkopplingen till de sociala målsättningarna saknas.

Slutsatser

Länsstyrelsens slutsatser visar på följande:

  • I detaljplaner för kommuner i Stockholms län saknas ofta strategier för att hantera sociala aspekter.
  • De vanligaste aspekterna som berörs är trygghet,  tillgänglighet och barnperspektivet. Dock förekommer en del svaga formuleringar.
  • Integration, segregation och jämlikhet berörs sällan.
  • I programbeskrivningarna ges mer utrymme åt sociala aspekter än i planbeskrivningarna.
  • Socioekonomiskt svagare stadsdelar i Stockholms stad (och delvis också kommuner) har generellt mer utvecklade skrivningar och strategier om sociala aspekter.
  • Tvåkönsnorm. Man talar endast utifrån män och kvinnor.

Enligt Tatjana finns det förbättringspotential när det kommer till att inkludera och utveckla skrivningar inom områdena jämställdhet, Jämlikhet, segregation och integration. Detaljplanerna behöver mer konkreta och utvecklade beskrivningar. Detaljplanerna saknar ofta kopplingar till brottsförebyggande arbete och kopplingar till sociala målsättningar i översiktsplaner.

Vem byggs det för?

Detaljplanerna behöver tydligare utveckla vilken målgrupp det byggs för. Vilka grupper/normer som ska ta del av bostäder, mötesplatser och de konsekvenser som det medför. utvecklare bör även ta hänsyn till socioekonomiska skillnader hos befolkningen. Vem har råd att bo i de nya bostäderna oavsett upplåtelseform?

Genusaspekten är också avgörande. tjejer/kvinnor upplever genomgående mer otrygghet än killar/män vilket bör tas med hänsyn till i planeringen. Kvinnor och barns närvaro i offentliga rum skapar trygghet.

Share This