Välj en sida

Det är väldigt populärt att bo nära vattnet, oavsett vilket vatten. Längs Bällstaån satsas det mycket och har gjorts sedan man byggde Ågatan i slutet på 90-talet, Karlsbodavägen i Bromma mitt emot på 00-talet och så klart Annedal i Bromma. Nu bygger HSB ”Brf Bällstaån” för fullt längs hamngatan mellan Folkhems trähus. Det är bra att Sundbyberg bygger och ”tar ansvar för bostadsbristen” som kommunen säger men bygger man kvalitativt? Stora byggföretag måste vara certifierade inom ledningssystemen för kvalitet och miljö (ISO 9001 & ISO 14001) eftersom att det är krav från beställare av stora byggprojekt. Principen med dessa ledningssystem är att arbeta systematiserat med att upprätthålla en god miljö och kvalitet. Om man inte arbetar systematiskt med dessa ledningssystem kommer principen att falla. Ett moment i en kvalitativ byggprocess är en riskbedömning av miljörisker varav nedskräpning samt att materiel blåser bort är självklara risker. Här har man uppenbarligen inte arbetat med riskbedömning vilket ån får lida för.

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR FÖRSTORING

emballage 2 framtiden emballage 1

 

I en känslig miljö som detta vattendrag bör även miljön beaktas på större allvar. Bällstaån ingår i Stockholms stads miljökontrollprogram som innebär att vattenkemiska prover tas en gång i månaden i åns mynningspunkt. Vart tredje år tas även månatliga vattenprover längs hela åsträckan. Sportfiskarna har även i uppdrag att provfiska vattendragen i ån. I en rapport från 2014 sammanfattas resultatet såhär:

”I Bällstaån behövs kraftfulla insatser bl.a. inom dagvattenhantering, utjämnandet av vattenflöden, ökad beskuggning, minskad näringstillförsel, minskad erosion och minskad nedskräpning. Samtliga områden behöver förbättras ifall fisk skall kunna etablera livskraftiga bestånd i vattendraget.”

Bilderna ovan visar hur nedskräpningen från byggena tydligt påverkar ån. Vad är då strandskyddets syfte? Naturvårdsverket skriver följande på sin hemsida:

”Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg från en båt. Strandskyddet skyddar också djur och växter som lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet. När strandskyddet kom till, 1950, var syftet att bevara stränderna för allmänhetens friluftsliv. Numera syftar skyddet även till att bevara land- och vattenområden för att de är biologiskt värdefulla.”

Här har man förmodligen upphävt strandskyddet längs Bällstaån, men då verkar det som att vitsen att ha ett strandskydd försvinner. En gång i tiden för snart 100 år sedan fanns det planer på att avsätta mark för en kanal mellan Bällstaviken och Lötsjön till att bl.a. förbättra vattenkvaliteten i Bällstaviken, se även Gatureporterns inlägg här!

I projektet Nya stadskärnan visar planprogrammet att man även ska ta marken hos Sundbybergs båtklubb i anspråk för att bebygga ytterligare fastigheter enligt bilden nedan. Mitt emot båtklubben låg en f.d. batterifabrik som har orsakat en hel del markförorening. Bällstaåns bottenslam innehåller höga halter av kvicksilver, zink och alifater. Vad händer när man börjar muddra botten för att öppna upp ån just där och kan man sanera botten genom att skapa dammar så att farliga ämnen inte sprider sig?

KLICKA PÅ BILDEN FÖR FÖRSTORING

Marabou

Stockholms stads miljöförvaltning säger att de har mycket att göra och kräver stora resurser för att sanera runt ån. Stefan Lundberg, biolog vid Naturhistoriska riksmuseet har förhoppningen om att fler bostäder och människor längs bällstaån jobbar för att få en vackrare å med mindre nedskräpning. Vad har Sundbybergs stad för ansvar i frågan? Tyck gärna till och kommentera!

Share This